Gerd Elise Lundsten

Hälsa/Träning Allergi/Överkänslighet Foto Musik Tankar/Funderingar Relationer

Rotsakschutny!

Publicerad 2012-09-29 23:13:36 i Mat/Recept

Rotsakschutny!

Grovrivna:
1kg morötter
3 paprikor
1 kålrot
3 palsternackor
1 rotselleri
4 gula lökar.
Lag:
Äppelcidervinäger solrosolja vatten farinsocker sirap salt cayennepeppat chilipeppar.

Natriumbensoat

Kokas ihop.
Fyll i väl rengjorda burkar. Ställ på långpanna med locken av i het ugn 100*C i 30 minuter.
Lyft ut långpannan med ugnsvantar.
Lägg snabbt på locken med bara händerna o använd ugnsvantar när dom skruvas åt.
Låt kallna på spisen..... Locken knäpper när chutnyn i burkarna kallnar o det blir vakum.....

Socialt liv o allergisk baksmälla!

Publicerad 2012-09-29 22:47:19 i Min Allergi/Överkänslighet

Socialt liv o allergisk baksmälla!

Förutsättningar:
Kl 7,30:
PEF 450 EU= 495 W-McK

före morgonmedicinerna:
1/2 Furix, 2 Hydrokortison, (Kaleroid slut måste hämta ut.) 1 Telfast, 1 Disofrol, 4 Bisolvon, 1/2 Atacand. 4 Atrovent spray (1/2styrka hänfört med pulver), 4 Bricanyl turbo, 2 Oxis turbo (mer pga slut Innovair), 2 Pulmicort turbo (Innovair slut. Måste hämta ut. Tar alltså mer Pulmicort), 2 Nasonex spray.

Kl 12.30
PEF 490 EU= 528 W-McK.

Kl 17.25
PEF 430 EU= 479 W-McK

före kvällsmedicinerna:
1/2 Furix, 1 Hydrokortison, 1 Singulair, 1 Disofrol, 4 Bisolvon, 1/2 Atacand. 4 Atrovent spray (1/2styrka hänfört med pulver), 4 Bricanyl turbo, 2 Oxis turbo (mer pga slut Innovair), 2 Pulmicort turbo (Innovair slut. Måste hämta ut. Tar alltså mer Pulmicort), 2 Nasonex spray.

Aktivitet:

Vi var på middag med surströmming hos kompisar utanför stan i fredags kväll. Det var en kalkylerad risk för att få träffa kompisar o för att Michael skulle få äta surströmming som han gillar.
Vi var 6 vuxna o 4 barn. Mkt trevligt o gemytligt.

Surisar med tillbehör. Gott kaffe med efterrätt som jag tålde. O en efterrätt anpassad till laktos/gluten-allergi. Sådant är roligt. Älgköttbullar med tillbehör till mig o övriga som inte åt surisar.

Mkt prat o skratt. Fullt av liv o gemenskap. Det vädrades ordentligt. Det är jag tacksam för. Jag hoppas att det gick bra för alla.....

Jag började redan under kvällens lopp känna av den allergiska reaktionens effekt pga frisatt histamin som ger blodtryckssänkning o trötthet. O vi for hem inte alls så farligt sent. Före tolv.

Resultat:

Lördag!
Vaknade med nästäppa o jättetrött. Allergisk baksmälla???

Kl 9.00
PEF 380 EU= 434 W-McK
före dom vanliga morgonmedicinerna.

Äter TACKSAMT den frukost som Michael gjort i ordning...... Fortsätter att sova eftersom jag är så trött o hängig.
Jag har tAllergisk baksmälla!
Michael får ansvaret för hemmajobbet o sköter det med glädje o kärlek......

Kl 11.30
PEF 460 EU= 504 W-McK.
Kontroll. Yr trött hängig. Fortfarande allergisk baksmälla.
Äter med TACKSAMHET den lunch som Michael gjort.

Kl 13.30
PEF 450 EU= 495 W-McK.
Kontroll ngt piggare. Sjunker PEF mer? Måste förhindra detta!
Extra mediciner: 1 Oxis turbo, 2 Bricanyl turbo, 4 Atrovent spray,

Kl 15.30
PEF 450 EU= 495 W-McK.
Kontroll. Piggare. Stabil PEF?
Gör STOR kokad rotsakscchutny med chutny/veckosalladslag........

Kl 21.45
PEF 470 EU= 512 W-McK.

Före kvällsmedicinerna:
1/2 Furix, 1 Hydrokortison, 1 Singulair, 1 Disofrol, 4 Bisolvon, 1/2 Atacand. 4 Atrovent spray (1/2styrka hänfört med pulver), 4 Bricanyl turbo, 2 Oxis turbo (mer pga slut Innovair), 2 Pulmicort turbo (Innovair slut. Måste hämta ut. Tar alltså mer Pulmicort), 2 Nasonex spray.

PEF har vänt ordentligt. Bra! Långvarigt? Vi får se i morgon.

Kl 22.40
Nattinatti!

Stöd till VK-insändare 27/9-2012 'Brist på respekt för doftallergiker på arbetet.'

Publicerad 2012-09-27 12:59:09 i RIS- Huvudlöst bemötande!

Jag uppskattar Ordet-Fritt-artikeln: 'Brist på respekt för doftallergiker på arbetet.'

Jag håller helhjärtat med 'Less på att bråka med arbetskompisar.'
Jag är så less på detta ständiga påminnande utan effekt. Som omgivningen uppfattar som tjatigt hysteriskt onödigt överdrivet obekvämt osv osv.

Detta är synnerligen jobbigt när det sker inom hälso- sjukvård o omsorg som även ska serva grupper av människor med allergi/överkänslighet i en för dem tillgänglig A-/Ö-anpassad miljö.

Arbetsplatser utanför vård o omsorg ska också tillhandahålla varor tjänster o arbete i A-/Ö-anpassad miljö tillgänglig för personer med A/Ö.

Kan man säga att vi med allergi/överkänslighet mot djur rök/damm parfym/irriterande dofter mm blir utsatta för ngn form av informell blockad
med APO:s tysta medgivande/deltagande när chefer o arbetskamrater inte allergi/överkänslighetsanpassar miljö o arbetsuppgifter?

2-
Kan man säga att vi med allergi/överkänslighet mot djur rök/damm parfym/irriterande dofter mm blir utsatta för ngn form av informell lock out
med APO:s tysta medgivande/deltagande när chefer o arbetskamrater inte allergi/överkänslighetsanpassar miljö o arbetsuppgifter?

Vi blir ju försämrade för kortare el längre tid o/el blir riktigt dåliga o för lång tid framöver om vi vistas i dåligt anpassade miljöer el rent ut icke anpassade felaktiga miljöer.

Vi blir utestängda från arbetsplatserna pga omgivningens ogillande....
Vi blir tom avskedade pga frånvaro orsakad av icke anpassad arbetsmiljö, arbetskamrater chefer föreståndare kontor gemensamma lokaler mm.
Dvs ngt som vi med A/Ö inte rår för utan drabbas av pga omgivningens ovilja till anpassning....
Det är vi som blir syndabockar till ngt vi inte rör för. Syndabockar för ngt som som omgivningen ska anpassa sig till.
Det är inte vi det är fel på.
Det är omgivningen som är ansvariga. Vi blir uteslutna om inte omgivningen tar sitt synnerligen personliga beslut om personligt ansvar för vår miljö.

O är det så att dom har sådant arbete att det innefattar djur- rök/damm parfym/irriterande dofter mm så förväntar jag mig att dom i sin utbildning o profession även innefattar tillvägagångssättet för att befria sig från allergener/irritanser så att dom inte sprider detta vidare till A/Ö-anpassade lokaler o personer med A/Ö mot
djur- rök-/damm- parfym-/irriterande dofter mm.

Om det är så att dom har sådana aktiviteter på sin fritid som ex djuruppfödning, kor grisar hästar hundar katter parfym/dofter/blommor mm, så förväntar jag mig att dom i sin utbildning o profession även innefattar tillvägagångssättet för att befria sig från allergener/irritanser så att dom inte sprider detta vidare till A/Ö-anpassade lokaler o personer med A/Ö mot
djur- rök-/damm- parfym-/irriterande dofter mm.

Vi ska inte heller glömma att vi med A/Ö också har rätt till A/Ö-anpassade fritidsaktiviteter. Där det många ggr är en stor del delatagare som jobbar inom hälso- sjukvård- o omsorg. O som därmed även kan förväntas vara djur- rök-/damm- parfym-/irritande doftfria även på sin fritid. I varje fall pga många inte hinner hem mellan arbete o fritidsaktiviteter.

O kvaliteten o urvalet på dom oparfymerade produkterna som ex schampoo balsam hårinpackningar o -stylingprodukter skulle stiga avsevärt med den försäljning som eg skulle krävas för att fylla behovet av parfymfria produkter hos både anställda o kunder inom privat o offentlig vård o omsorg samt företag med varor o tjänster.

Gerd Lundsten

Atopisk Polyvalent Allergi samt Överkänslighet med omfattande medicinering o miljökrav samt ev andningsskydd.
Hjärtmuskekskada pga hjärtinfarkt. Medicinerad!

Sjukersättning pga utbränning/utmattning pga kamp för allergi-/överkänslighetsanpassad arbets- o boendemiljö inom kommun o landsting o rätt till anpassad yrkeskarriär inom kommun o landsting.

Gerd Lundsten I-Phone!

Läkemedel! Skickat till Soc.Min. Göran Hägglund!

Publicerad 2012-09-24 11:07:15 i Politik!

Skickat till Socialdepartementet.
 

<-----Ursprungligt Meddelande----->
From: automatsvar@regeringen.se […..]

Sent: 24/9/2012 10:54:22 AM

To: registrator@social.ministry.se

Cc: ….

Subject: Läkemedelstillgången! (till Göran Hägglund, svar går till….)


Från: Gerd Lundsten

E-postadress:….

Meddelande: För tredje gången på mindre än ett år så finns inte ett läkemedel att få tag på för min del.
Jag har en Atopisk Polyvalent Allergi samt Överkänslighet. Jag har en omfattande medicinering. O jag vill inte, vägrar ringa el fara runt på alla 11 Apotek i Umeå för att ev få tag på dom läkemedel jag ska ha. Jag vill inte, vägrar ringa till alla Apoteksbolag som finns för att ev få tag på läkemedlen. Det är inte ngn hit för mig att vara på Apoteken bland allergener/irritanser som påverkar mig. I synnerhet när jag är dålig pga förkylning el har aktiva symtom efter förkylning el påverkan av allergener/irritanser.
HUR kan ni se till så att vi patienter/kunder INTE ska TVINGAS ringa söka fara runt på alla femtioälva Apotek som finns i stan och INTE TVINGAS ta hjälp av anhöriga runt om i landet för att få tag på läkemedlen????
Jag har följande läkemedel:
Miniderm Kaleorid Nasonex Pulmicort NaCl, Prednisolon el Hydrokortison, Innovair Atrovent Allergra Atrovent Rhinocort Singulair Bisolvon Oxis, Disofrol som inte tillhandahålls för tillfället pga råvbarubrist, Bricanyl Alenat Salures/Furix Nitroglysering Emovat Calcichew-D3 Teovent.
O ALLA BEHÖVS för att jag ska ha GOD SYMTOMKONTROLL.
VAD ska o måste ni göra för att vi inte ska o tvingas ringa och ranta runt i Sveriges långa land för att få tag på dom läkemedel som jag ska ha?

Restaurang- o storköksmat överhuvudtaget!

Publicerad 2012-09-23 05:34:00 i Äta UTE!

Restaurang- o storköksmat överhuvudtaget!

Det är under all kritik att matprodukter samfritteras el steks på olika ställen på en enda stor häll.

Detta ställer till det med sammanblandning av smakerna från olika matråvaror.

Ngt som är kanske nog så allvarligt är den fientlighet som visas gentemot:

Allergiska/överkänsliga personer.
Vegetarianer av olika schattering
Muslimer Judar Hinduer Budister mfl troende grupper osv osv.

Det är skandal att samfrittera:

Fisk nöt gris fågel skaldjur blötdjur bananer pommes mjölmat mm.

Det är skandal att på samma stora häll steka:

Fisk nöt gris fågel ägg mjölmat skaldjur blötdjur vegetabilier mm.

Det borde o SKA gå emot kökschefernas o kockarnas stolthet o prestige att leverera mat som är så ihopblandad både när det gäller trosriktning o smak.

Det är ett slag i ansiktet på oss kunder.

Varken köksutrustning matråvaror o slutprodukter ska sammanblandas.

McDonalds! Ett allergivänligt föredömme?

Publicerad 2012-09-23 05:09:45 i Äta UTE!

McDonalds! Ett allergivänligt föredömme?

Det verkar så!
Jag har MASSOR AV MAT att välja på.
O listan är tydlig med bilder o namn på produkterna o gråmarkering på den produkt som jag inte ska äta.

Allergiguiden
Så här fungerar den: När du väljer den eller de allergener du vill undvika kommer de produkter som innehåller vald allergen att gråmarkeras. Klickar du sedan på produkten får du upp fullständig ingrediensförteckning för produkten.

ALLERGIGUIDEN
Visa produkter där jag vill undvika:
BlötdjurFiskGlutenJordnötterKomjölksproteinKräftdjurLaktosLupinNötterSelleriSenapSesamfrönSojaproteinSvaveldioxid & sulfitÄgg

Vårt glutenbröd har ett nytt recept!

Jag fyllde i dom punkter i fylleriblanketten som stämde med min matallergi o fick fram följande:

Desserter
12 produkter

Glass med chokladtopping

Glass med jordgubbstopping

Glass med kolatopping

Glass naturell

Glass, cone

Kanelbulle

McDonut, choklad

McFlurry, Daim

McFlurry, MiniSmarties

Minicones

Muffin, choklad

Paj, Äppel


Drycker
36 produkter

Cappuccino, liten

Cappuccino, mellan

Cappuccino, stor

Coca-Cola Light, liten

Coca-Cola Light, mellan

Coca-Cola Light, stor

Coca-Cola, liten

Coca-Cola, mellan

Coca-Cola, stor

Coke Zero, liten

Coke Zero, mellan

Coke Zero, stor

Espresso, dubbel

Espresso, liten

Fanta Exotic, liten

Fanta Exotic, mellan

Fanta Exotic, stor

Fanta, liten

Fanta, mellan

Fanta, stor

Kaffe, liten

Kaffe, mellan

Kaffe, stor

Latte, liten

Latte, mellan

Latte, stor

Lättmjölk, 3 dl

O'boy

Pripps Blå Lättöl

Ramlösa citrus

Ramlösa naturell

Sprite Zero, liten

Sprite Zero, mellan

Sprite Zero, stor

Tropicana, Apelsinjuice 250 ml

Tropicana, Äppeljuice 250 ml

Frukost
9 produkter

Frukostmacka

Frukostmacka med kalkon & cream cheese

Hash Brown

McBagel

McMuffin with Bacon and Egg

McMuffin with Sausage and Egg

McToast

Pannkaka med jordgubbstopping

Yoggi Jordgubb/Smultron 125g

Hamburgare
10 produkter

Big Mac

Cheeseburgare

Cheeseburgare med glutenfritt bröd

Dubbel Cheeseburgare

Hamburgare

Hamburgare med glutenfritt bröd

McFeast

McFeast med glutenfritt bröd

QP Cheese

QP med glutenfritt bröd

Kampanj
6 produkter

Chicken El Wrappo

Chili Cheese Tops

El Maco Grande

McFlurry, Marabou Jordgubb

Paj, Jordgubb/Vanilj

Tacokrydda, till Shaker Fries

Kyckling & fisk
11 produkter

Chicken McNuggets, 4-pack

Chicken McNuggets, 6-pack

Chicken McNuggets, 9-pack

Chicken Selects, 3-pack

Chicken & Bacon McWrap

Filet-O-Fish

Grilled Chicken McWrap

Hot Wings

McChicken

McChicken Junior

Sweet Chili Chicken McWrap

Milkshake
12 produkter

Milkshake Choklad, liten

Milkshake Choklad, mellan

Milkshake Choklad, stor

Milkshake Jordgubb, liten

Milkshake Jordgubb, mellan

Milkshake Jordgubb, stor

Milkshake Päron, liten

Milkshake Päron, mellan

Milkshake Päron, stor

Milkshake Vanilj, liten

Milkshake Vanilj, mellan

Milkshake Vanilj, stor

Pommes Frites
4 produkter

Mini Pommes Frites & Halvt Bröd

Pommes Frites, liten

Pommes Frites, mellan

Pommes Frites, stor

Sallader
4 produkter

Crispy Chicken Caesar Salad

Grilled Chicken Caesar Salad

Krutonger

Salladsbröd

Såser
14 produkter

Barbequesås - nytt recept från juli 2012

Currysås

Dipsås Bearnaise

Dipsås Cheddar Cheese

Dipsås Garlic

Dipsås Hot Chili - nytt recept från juli 2012

Dipsås Smokey BBQ

Dipsås Sour Cream & Chive

Dipsås Sweet Chili

Dipsås, McFeast

Ketchup, matsal

Low fat Caesardressing

Low fat Salads Plus Balsamic Dressing

Sötsur sås

Vegetariskt & Grönsaker
6 produkter

McBean

Minimorötter

Mumsiga morötter (Happy Meal)

Side Salad

Smaskiga äpplen

Veggie McWrap

Great Eastern- samfrittering-allergifientligt!

Publicerad 2012-09-23 04:29:07 i Äta UTE!

Vi var o åt på Great Eastern för ett bra tag sedan o jag fick ett utbrott då 4-smårätters fritterade matprodukter östes över på sereringsfatet från samma frittkorg....
Skandal! Jag exploderade!

Man fritterar inte fisk kyckling fläsk nöt banan osv i samma frittyr.
ALLT smakar ju samma sak till slut.

Det är ju INTE BARA detta med allergi/överkänslighet.

Det är ju också matens smak o restaurangens etik kökschefens o kockens prestige....

PS! MAX- maten- Allergifientlig!

Publicerad 2012-09-23 04:19:39 i Äta UTE!

Jag sparade det jag skrev till er på MAX via ert kontaktformulär o såg vid genomgång att det inte framgick vad min allergi omfattade för ngt.

Er lista på fylleripunkter:

Citat-
Intolerans:LupinBlötdjurSvaveldioxid & sulfiterJordnötterSesamfrönKräftdjurSenapSelleriNötterSojabönorMjölkFiskÄggLaktosGluten Visa
Slut citat.

Jag markerade följande:

Citat-
blötdjur jordnötter kräftdjur nötter sojabönor fisk ägg o fick fram följande:
Slut citat.

Skall läsas med mitt föregående e-mail om matprodukternas innehåll.

MAX-maten- Allergifientlig!

Publicerad 2012-09-23 04:03:58 i Äta UTE!

Jag klickade på min matallergis punkter i listan på ingredienser o fann till min STORA förvåning följande att:
-KÖTTET är SÅ allergent. Skandal. Jag torg för givet att ni kör rent kött.
Jag har funderat så över vad det varit jag reagerat på emellan varven.
-ni kör SAMFRITERING. Skandal. Allt tar ju smak av varandra.... Också under all kritik kockmässigt.
Jag har funderat så över vad det varit jag reagerat på emellan varven....

Enligt listan kan jag egentligen inte äta ngt av era rätter...... Nu måste jag medicinera extra. Nu när jag vet....hur fruktansvärt illa det är ställt med produkternas innehåll o samfrittering o samstekning....

Jag VILL INTE TVINGAS fara på McDonalds!

Detta fick jag fram:

Allergiguide
Allergiker? Här får du information om vad du kan äta hos oss. Om du undrar något har vi samlat några vanliga frågor och svar om allergi och överkänslighet. Markera dina intoleranser och klicka på knappen visa. De produkter som är markerade i orange är klickbara för mer information.
Detta kan du äta på Max
Markera vad du inte tål och klicka på visa.

Intolerans:LupinBlötdjurSvaveldioxid & sulfiterJordnötterSesamfrönKräftdjurSenapSelleriNötterSojabönorMjölkFiskÄggLaktosGluten Visa

Jag markerade följande: blötdjur jordnötter kräftdjur nötter sojabönor fisk ägg o fick fram följande:

Om Blötdjur på Max
Följande kan du äta om du inte tål blötdjur

Om Jordnötter på Max
Följande kan du äta om du inte tål jordnötter

Om Kräftdjur på Max
Följande kan du äta om du inte tål kräftdjur

Om Nötter på Max
Om du inte tå nötter kan du äta följande.

Om Sojabönor på Max
Om du inte tål sojaprotein kan du äta följande. Notera att följande produkter kan samfriteras med risk för partikelöverföring, Pommes frites, Max Veggiburgare, Max äppelpaj.

Om Fisk på Max
Notera att följande produkter kan samfriteras med fisk: Lökringar, ChiliCheese, Kycklingburgare Classic, och Max Veggiburgare. Fråga alltid vad som gäller på din restaurang. Om du inte tål fisk kan du äta följande.

Om Ägg på Max
Följande kan du äta om du inte tål ägg.

Tillbehör fria från valda intoleranser
Produkter Anmärkning
Minimorötter
Grönsallad Isbergssallad, friséesallad, morot, rosésallad, rädisa, och tomat.
Äppelklyftor

Max Dip fria från valda intoleranser
Produkter Anmärkning
Smält cheddardip Skummjölk, vatten, canolaolja, modifierad stärkelse E1142, cheddarost, (mjölk, salt, enzymer), salt, jalapenos, antioxidanter (E339), tomatpasta (31% hel tomat), antioxidant )E331), konserveringsmedel Mjölksyra, jäst, vitlök, (E472a,E 466), kryddor, färgämne E 160a,e,f

Italiensk salladsdressing vatten, ättika, vit balsamvinäger, socker, vitlök, salt, lök, citronsaft, stabilisator: (E 407,E 415), tomatbitar, purjolök, basilika, oregano, chili, svartpeppar, konserveringsmedel (E 211)

Dryck fria från valda intoleranser
Produkter Anmärkning
Te
Mineralvatten Kolsyrat vatten, natriumvätekarbonat, magnesiumklorid, kaliumvätekarbonat och natriumsulfat.

Milkshake, Vanilj Skummjölk, socker, vegetabiliskt fett (Mono- och diglycerider av fettsyror), glykos, skummjölkspulver, emulgeringsmedel (Mono- och diglycerider av fettsyror), stabiliseringsmedel (Natriumalginat, Karragenan, Guarkärnmjöl), vaniljarom. Vatten, socker, arom, citronsyra (Askorbinsyra), konserveringsmedel (Natriumbensoat, Kaliumsorbat), förtjockningsmedel (Xantangummi), färgämne (Sockerkulör (brun)).

Milkshake, Jordgubb
Milkshake, Choklad

Lättmjölk (30cl.)

Läsk, Sprite Zero Kolsyrat vatten, surhetsreglerande medel (citronsyra, natriumcitrat), naturliga citron- och limearomer, sötningsmedel (aspartam, acesulfam K)

Läsk, Fanta Exotic
Läsk, Fanta Kolsyrat vatten, socker, apelsinjuice från koncentrat (4,5%), surhetsreglerande medel (E330, E331), naturlig apelsinarom med andra naturliga aromer, stabiliseringsmedel (E414, E445, E412), antioxidationsmedel (E300), frukt- och vegetabilisk koncentrat (morot, svart vinbär), färgämne (E160a)

Läsk, Coca-Cola Light
Läsk, Coca-Cola Kolsyrat vatten, socker, Färgämne sockerkulör (brun), surhetsreglerande medel fosforsyra, aromer inklusive koffein.

Äppeljuice
Apelsinjuice

Frukost fria från valda intoleranser
Produkter Anmärkning
Youghurt
Frukostfralla ost och skinka

Skriv ut sidan. Skicka sidan.

Apropå fiska nr2!

Publicerad 2012-09-22 12:25:49 i Fiske

Apropå fiska nr2!

PEF före fisket i går 21/9-2012:
Kl 8.30 före morgonmed.
PEF 420 EU-standard=470 W-McK
Vilket är på fel sida 500 W-McK

Kl 11.30 kontroll före fiske pga lågt värde i morse
PEF 450 EU-standard=495 W-McK

Kl 21.00 efter fiske o undanplockande o före kvällsmat.
PEF 460 EU-standard=504 W-McK

PEF i dag 22/9-2012:
Kl 9.30 före morgonmed
PEF 450 EU-standard=495 W-McK

Kl 12.10 kontroll
PEF 470 EU-standard=512 WMcK
Vilket är rätt sida 500 W-McK..

Vi har mao lyckats hålla undan fiskallergenen från mig. O jag har inte behövt ta några vidbehovsdoser i går el i dag.
MYCKET MYCKET BRA!

Ja el nej till livet med allergi/överkänslighet kärleken o vänskapen!

Publicerad 2012-09-22 02:20:54 i Tankar/Funderingar

Ja el nej till livet med allergi/överkänslighet kärleken o vänskapen!

Jag är född till denna jord.
Jag har en Atopisk Polyvalent Allergi samt Överkönslighet.
Jag har vuxit upp o lever.

Jag var önskad älskad o efterfrågad av mina föräldrar Margit o Helge Sandgren.

Jag är omtyckt älskad o efterfrågad av min make Michael, min bror Jan o hans fru Lena o deras barn med familjer, nära vänner o deras barn.

Jag älskade o älskar mina föräldrar som kämpat o slitit så hårt för mitt liv o min framtid.

jag älskar o behöver min make Michael, min bror Jan med fru Lena o deras barn med familjer, nära vänner o deras barn.

Jag har att säga ja el nej till dom jag älskar o tycker om o till dom som älskar o tycker om mig.

Jag har att säga ja el nej till att antingen sköta min allergi/överkänslighet med dess krav o min kondition o att aktivera mig o kämpa för min framtid el så missköter jag allt detta.

Jag måste välja mellan att säga ja till livet jag fått el till att dö!

Jag säger JA till livet kärleken vänskapen o därmed även till framtiden!

Apropå fisket.

Publicerad 2012-09-21 22:26:21 i Fiske

Så var fisket från båt en kalkylerad risk. Det är alltid det när det gäller båtfiske...... Men vi har varit noga....
Vi får se hur mitt tillstånd är i morgon. Om jag blivit försämrad i mina lungor......
Det bör ha gått bra...... Men som sagt. Vi får se.......
O jag funderar som vanligt på hur man ska kunna optimera situationen i båten ännu mera..... Kanske..... om man gör så.......hmmmm.....

Fiskat!

Publicerad 2012-09-21 21:18:23 i Fiske

Gonatt o sov gott!
Ja ä helt slut på efter en helt underbart ledig dag på sjön med min man Michael som tog komp.ledigt i dag....
Vi fick bl.a en gigantisk harr på fluga.... O Michael tar lös fisken som vanligt.
O som vanligt så var vi noga med att inte sprida runt fiskallergener i plastbåten.
Alla ytterkläder, vindbyxor jackor o handskar, är i tvättmaskinen, för- o huvudtvätt o extra sköljningar i programmet, för att tvätta bort ev fiskallergener....
Sittunderlag o fiskeredskap ska skuras i morgon.
Båten ska också skuras i morgon så att den är redo för nästa tur....
O Michael rensar fisken ute....
Jag är så tacksam!

Lungallergiträning Nivå 1! Nr1!

Publicerad 2012-09-21 05:15:00 i Träning!

Lungallergiträning Nivå 1! Nr1!

Detta är den nivå som har den absolut lägsta belastningen. Jag o min bästa Kompis Astrid Karlsson kallar nivån för:

Krank å Klenbolaget.

Detta uttryck talar verkligen om vad utgångsläget är. Man är krank å klen o ALL RÖRELSE överhuvudtaget är till 100% tillfredsställande o upplyftande o absolut nödvändig. Mao LIVSVIKTIG!

Denna nivå innehåller:

-det mest basala i livet. ADL mao!
-rörelse i stående upp tom höga benlyft ELLER höga armar.
-långsamt gående på plan yta (ej arbete) utan belastning (bära ngt)
-långsamt gående i trappa (arbete) med/utan uppehåll.

Varför är alla andningsdämpande mediciner i princip uteslutna? Lugnande dämpande insomnings- o sömntabletter osv? Jo det är pga det slår ut kroppens eget försvar vid astma/allergi-reaktioner o infektioner/inflammationer? andningsdämpande mediciner slår ut det som håller kroppen igång. Kroppens eget försvar.

Andningsdämpande mediciner ökar riskerna med immobiliseringen där det värsta är slemstagnation o proppar.

Varför är rörelse livsviktig för oss med lungsjukdom i form av astma bronkit KOL mm?

Varför ska Hälso- o Sjukvården ha patienterna på benen så fort som möjligt. Redan 'Dagen Efter'?

VARFÖR måste man träna när man är dålig?

Jo!
Det är pga att det:

-ökar blodcirkulationen
-förhindrar proppar
-ökar syresättningen i hela kroppens vävnader (alla organ)
-kroppens reningsorgan fungerar bättre.
-ökar borttransporten av slaggprodukter från förbränning o infektioner o inflammationer.
-distribuerar näringsämnen
-dränerar lungorna från slem.


HUR tränar man?

-anpassats
-målmedvetet
-uthålligt
-beslutsamt
-o bokfört.
Anteckna allt! Livsviktigt faktiskt!
Datum Tidpunkt PEF Temp. Morgon- Kvälls- o Vb-mediciner. Beskriv tillståndet o aktiviteten o vad det gav för resultat/symtom.


Varför är det viktigt att anteckna ALLT?

-det ökar tillfredsställelsen med träningen.
-det hjälper en att se förändringen till det bättre.
-man går inte ned sig i funktion o man ökar kvaliteten i livet.
-det hjälper en att komma ihåg vilket inte alls är dumt eftersom det hjälper en att se förändringar. Till det bättre el sämre?
-till slut får man en diagnostiseringsskala.
-man får ett instrument för att skilja på sjukdom o åldrande.....
-man får sin egen kurva för aktuell lungstatus PEF-värde=aktuell kondition (PEF=UTEFFEKT i Watt)
-man får ngt att visa läkaren.

VAD tränar man?

-ALLT man gör i detta tillstånd ÄR TRÄNING.
-ALL LÄGESFÖRÄNDRING ÄR TRÄNING! O absolut nödvändigt.

Jag återkommer till veckan på denna punkt iom att jag måste göra illustrationer. Jag läger in dom allt eftersom dom blir klara.
Under rubriken:
Hälsa/Träning/Illustrationer!

Oparfymerade produkters placering!

Publicerad 2012-09-20 12:38:48 i Kategori?

Jag anser att alla oparfymerade produkter på apoteken stormarknaderna butiker mfl ska samlas på en o samma hyllsektion mkt tydligt utmärkt så att det går fort o lätt att hitta. Det ska inte gå att missa.

Så att vi med allergi/överkänslighet mot parfym/irriterande dofter inte ska behöva stå längre än nödvändigt i molnet av allergener o irritanser från djur- rök/damm parfym/ dofter.

O för att alla inom kommuner/landsting/privat firmor med ansvar för hälso- sjukvård o omsorg lätt o snabbt ska kunna hitta dom oparfymerade produkterna på den stressade tid som dom har till förfogande för att hämta barn handla mat kläder hygien/hud/hårvårds/stylingprodukter mm.

O är man synskadad så är det också en fördel att veta att där på den hyllsektionen finns alla oparfymerade produkter. O varorna ska även vara utmärkta med punktskrift.

Jag har tränat det mesta.

Publicerad 2012-09-20 01:35:38 i Träning!

Jag har tränat det mesta.

Jag har en Atopisk Polyvalent Allergi samt överkänslighet som jag är född med.

När det gäller inomhusträning så har det oftast varit lika med att vara som en dammsugare vilket inte är särskilt lyckat för en allergisk/överkänslig person som mig.

Nåväl!
För att börja från början så var jag aktiv o rörlig redan från början. Mjuk utan att vara överrörlig i kroppen.
Stark o smidig!
Mina föräldrar var mkt vältränade o motionerade mkt på olika sätt o jag ärvde detta.

Jag var aktiv iom mkt anpassning o kontroll från mina föräldrar. Utan mediciner till att börja med. Jag klarade inte av att vara på Lekis.
Sedan kom i tur o ordning medicinerna Lergigan Histason o Disorfol. O i 7:e klass ca kom så den stora omvälvande medicineringen Depo Medrol (4ggr/år) som gjorde att jag hamnade på en helt ny planet.

Jag hade varit elitidrottare i simning gymnastik storslalom störtlopp el skridsko om jag inte varit så allergisk/överkänslig. El om jag fått den respekt o det stöd som krävts från omgivningen......o mina föräldrar....

Jag hade också kunnat vara cirkusartist i gymnastik romerska ringar el trapets.

Jag hade också kunnat vara professionell dansare, ballroom, jazz, balett mm.......

Jag var topptränad o arbetade heltid innan den förödande infektionen med komplikationer 1995. Här satte ngn ..... till läkare ut en av dom så väl fungerande medicinerna, Depo Medrol, med katastrof som följd.

Efter det var jag tvungen att börja om från början med att bygga upp mig o min kondition.... Jag kom upp i heltids arbete igen men det var kämpigt pga för sent diagnosticerade o därmed även för sent behandlade komplikationer.

Därefter har jag bränt ut mig o hamnat i utmattningstillstånd (= hårddiskkrasch) pga min kamp för allergianpassad arbets- o boendemiljö o arbete som Leg.SSK inom Umeå kommun (o VLL). Jag har varken fått den respekt el det bemötande el anpassning som min omfattande allergi/överkänslighet kräver för att jag ska ha generell symtomkontroll över tid i en arbetssituation som dessutom är en potentiell framtida boendemiljö för mig el nära anhörig som jag har besöksrätt till. Jag blev rädd......att hamna i den beroendeställningen...

Det jag vill komma fram till är att all utomhus- o inomhusträning, allt arbete o allt boende är underkastat samma krav för att fungera. Djur- rök-/damm- parfym-/irriterande doftfritt.

Mao simmar jag när det är bäst förutsättningar i förhållande till tillståndet. Minst parfym.

Som ex så fungerar inte IKSU SPA. Det är alldeles för mkt parfym i lokalerna. Vissa vuxna kan dessutom inte heller läsa anslaget på dörren till det lilla oparfymerade damomklädningsrummet..... Hur nu det kommer sig.
IKSU Sport fungerar väl egentligen inte iom att transportsträckorna o gruppträningarna som inte är anpassade.

Utomhusträning kräver valda naturmiljöer för att fungera optimalt. O vissa perioder kräver det andningsskydd......

Här är det viktigt att veta att träning o god kondition höjer tröskeln för hur mkt man tål.

Trädgårdsarbete (arbetsterapi/sjukgymnastik) kräver andningsskydd för att kunna genomföras. Att se trädgården genom fönstret är upplyftande när jag är tvingad att hålla mig inne pga reaktioner el förkylningar med efterföljande extra känslighet.

Jag håller hela tiden på med att optimera trädgården. Som ex ska häcken ersättas med en granhäck som jag tål riktigt bra. el en tujahäck som jag tål ännu bättre. Ett staket är ett ännu bättre alternativ.... Vi får se vad det blir....

All träning är = sjukgymnastik o jag har alltid med mig VB-medicinerna Bricanyl Atrovent Oxis o Nitromex.

O jag väger ALLTID risken med tillståndet. Ger sjukgymnastikbelastningen (miljö+träningen) önskad effekt= bättre status? El sänker belastningen statusen?

All aktivitet i övrigt är = arbetsterapi.

Ibland är det både och. Både arbetsterapi o sjukgymnastik.

O jag väger ALLTID risken med tillståndet. Ger arbetsterapibelastningen (milj+aktivitet) önskad effekt= bättre status? El sänker belastningen statusen?

Sedan finns det ngt som jag kallar för -en kalkylerad risk-.
Detta är en aktivitet som jag gör för att tex överleva psykiskt. Som tex jazzfestvalen en gång per år. Då krävs det att jag utöver god sumtomkontroll o kvällsmedicinerna även har med mig mina VB-mediciner. O det krävs att jag tar dom också. I annat fall måste jag fara hem i förtid...... Vilket jag kan tvingas göra ändå om jag har otur....

Att gå på fest är en kalkylerad risk som jag tar för att överleva psykiskt.

Alla resor är kalkylerade risker som ofta innebär kortare el längre bakslag efteråt trotts att alla mediciner är med. Allergisk Baksmälla som jag kallar det. Ibland har jag under resans gång varit tvungen ett uppsöka läkare AKUT.

Men det var träning vi höll på med.

Jag tar dagligen PEF i samband med morgon- o kvällsmedicineringen. O skriver ofta upp hur natten varit. O jag skriver alltid upp vad jag gjort under dagens lopp. När jag är förkyld o under den extra känsliga tiden efteråt tar jag PEF-värden oftare. O jag skriver upp alla VB-medicineringar. O beskriver lungornas reaktion på inandningen o det ansträngande utblåstet samt tillståndet i övrigt.
Jag för ofta upp PEF-värdet i mina träningsanteckningar.

Jag anser att alla med allergi/överkänslighet ska ha rätt att träna regelbundet o framgångsrikt för hälsans skull o för talangens skull o för arbetsförmågans skull. O jag anser att alla med allergi/överkänslighet har rätt att bli professionella on talangen finns. Detta kräver att omgivningen är med på noterna när det gäller anpassning av sig själva o miljön. Det är diskriminering om omgivningen inte är med på noterna.

O att ständigt tvinga mig att gå in i en icke anpassad miljö/grupp är att frivilligt utsätts sig för misshandel.

Det är också ett mer el mindre långsamt självmord att tvinga sig att gå till ett icke anpassat arbete med oförstående ointresserade o i vissa fall direkt motarbetande arbetskamrater o chefer.

Det är lika förödande nedbrytande att gå på körövning varje vecka o tvingas ducka o gå omvägar runt parfymerade doftrankor av båda könen.... Trotts att jag sagt till så oändligt många gånger. Än värre är det att FÖRSÖKA vara med på konserter o gudstjänster där läget är ännu värre trots ideliga påminnelser till körledaren att ta upp kraven i tid.... O jag är inte ensam om dessa krav/behov.
Likadant är det när jag kommer igen efter förkylningar o fortfarande är extra känslig.....o tvingas sluta sjunga el fara hem. Jag har tom blivit utsparkad. Tvingats sluta helt att sjunga i kör. Trots att så väldigt många körmedlemmar måste vara parfymfria mm för att klara jobbet inom hälso- sjukvård- o omsorg. Nedbrytande är ordet.

Jag kommer att ta upp flera olika idrotter o träningsformer o sätt att lägga upp träningens anpassning allt eftersom framöver.

Upp till kamp för anpassad träning o anpassat arbete.

Vi måste träna! Varför? När? Vad? Hur?

Publicerad 2012-09-19 16:23:11 i Träning!

Vi måste träna!

Varför?
-Därför att vi är gjorda för att röra på oss.

-'Jobba i vår anletes svett.'

-För att blodcirkulationen andningen förbränningen (upp till 24 h efter ansträngning) o avfallshanteringen fungerar som den ska då.

-För att den ökade kroppsvärmen vid ansträngning gör att immunförsvaret fungerar bättre.

-För att Den ökade kroppsvärmen gör att immunförsvaret dämpas/kontrolleras.

-För att lungorna ska hållas upp igång o stärkas.

-Därför att det ingår i vård o behandling av astma o allergi.

När?
-Alltid!
-Jämt!

Vad?
-Allt! I princip!

Jag har tränat det mesta sedan jag föddes. Då jag föddes hade vi inte direkt tillgång till skolmediciner. Då var det Naturmedicinen o sådant som använts sedan hedenhös på Apoteken som gällde.... Tex tjärsalva......

Hur?
-Anpassat efter tillståndet!
-Stående!
-Liggande!
(-Sittande i gungstol el rullstol!)

-Dom muskler man ligger/sitter på vilar inte.
-Det är bara dom som man inte sitter el ligger på som vilar.
-Det är därför man snurrar som en propeller när man sover.
-Om man sover som en stock så vaknar man ofta med sockedricka pga stas o/el stela muskler som gör ont att få igång....

-Min jazzdanslärare sa att kroppen bara vilar när den ligger el står.

-Att sitta är inte att vila.
Antagligen för att det är svårt att sitta så att lungorna mår bra. Det kräver korekontroll= muskelgördel för att använda ett gammalt ord.

-Man måste sitta som en sångare/sångerska!

-Personer som sitter i rullstol måste avlasta regelbundet på ett el annat sätt.

Simmat!

Publicerad 2012-09-19 14:38:22 i Träning!

Simmat!

Utgångsläge:
PEF kl 7 före medicin:
490 EU-13826-standard
=528 Wright-McKerrow

-Atopisk Polyvalent Allergi under mkt god symtomkontroll m omfattande medicinering o miljöanpassning o ev andningsskydd.
-Hjärtmuskelskada vä kammare. Medicinerad.
-Tog bilen dit.

-> 16 längder bröstsim.
-> 26 längder crawl. Därefter upp o ta
x-tra
-Oxis Bricanyl Atrovent Nitromex
pga
-ont vä ö-arm (sorgbands-/kärkrampsläge) -bestämmande.
-ont vä hals/ansikte. -bestämmande.
-ngt andfådd. -inte bestämmande i detta läge.

-> 60 längder crawl.

-> 61 tom 80 längder 2:a andningen
= intervallträning crawl med upp till 6 armtag/inandning. Utöver starkt grävande armar hade jag mkt bra flytläge o kraft kvar till bensparken.

Det går inte att simma så här utan god symtomkontroll.

- Jag tålde bastun bra!
Duschade ofta o drack vatten då också.

PEF kl 14.30:
470 EU-13826-standard
=512 Wright-mcKerrow.

Resultat:
Mkt bra uteffekt av lungfunktionen.

Lungfunktionen översteg med råge den samlade miljö- o ansträngningspåverkan som blev. Annars hade lungslemhinnan blivit irriterad o andningen pga detta ryckig spattig o grundare o snabbare o uteffekten hade sjunkit drastiskt pga försämrad gasväxling.


Sveriges lag: skillnad hörselskada o allergi nr 1: Lagar och Bestämmelser ang. Hörselskadade enl. Sennberg AB!

Publicerad 2012-09-17 02:06:22 i Politik!

Lagar och Bestämmelser ang. Hörselskadade enl. Sennberg AB!

Lagstiftning och Standarder

I Sverige är det förbjudet att diskriminera människor p.g.a. funktionshinder vilket omnämns i diskrimineringslagen (2008:567) som trädde i kraft den 1 januari 2009. Den nya lagen består av de tidigare sju diskrimineringslagarna.

Det är därför enligt lag inte tillåtet att diskriminera någon för sitt hinder, hörselnedsättning, synnedsättning, rörelsehinder m.m. Alla ska kunna erbjudas lika möjlighet att verka och deltaga som människor utan funktionhinder.

De lagar och förordningar som berör funktionshindrade tillgänglighet finns att finna på Boverkets hemsida, länkar till lagarna och förordningarna finner du även till höger på denna sida.

Utdrag ur Boverkets byggregler:

En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
(Plan och Bygglag, SFS 2010:900, 8 Kap. 1§)
Samlingslokaler och receptioner ska utrustas med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel.
(Boverkets byggregler BBR, BBR 18, BFS 2011:6, stycke 3:146)
Allmänt råd
Exempel på samlingslokaler är hörsalar, teatrar, kyrkor och större konferensrum som rymmer minst 50 personer.

De senaste åren har flera regler och lagar tagits i bruk som ställer större krav på tillgänglighet, i synnerhet vid ny- och ombyggnationer.

På Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning, finns det riktlinjer om vad du som företag och organisation, landsting eller kommun samt myndighet kan göra och är skyldiga att göra för att underlätta för funktionshindrade personer.

Riktlinjerna innefattar bland annat följande:

Teleslinga
- att den är rätt installerad och dimensionerad
- att flera mikrofoner kopplas till utrustningen, varav några trådlösa
- att teleslingan regelbundet kontrolleras och att detta görs av kunnig tekniker
- att teleslingan är tydligt skyltad och att det tydligt framgår om den endast fungerar i en del av lokalen.
Reception
- att det finns anordning som underlättar kommunikation med personer som använder hörapparat.
Samlingssal
- att rummet har god akustik samt anordning, exempelvis teleslinga, som gör det möjligt för personer med nedsatt hörsel att ta del av och delta i verksamheten såväl från salen som från podiet.
Stor vikt vid anpassning för funktionshindrade läggs oftast på framkomlighet och mobilitet, tänk på att hörselnedsättning och andra dolda hinder är både vanligare och minst lika svåra, många rörelsehindrade har även hörselnedsättning och alla måste kunna ta del av information.

Övrigt

1995 antogsen standard som rör fältstyrka, jämnhet och frekvensåtergivning som internationellt heter IEC 60118-4 och kan ibland läsas som SS-EN 60118-4 vilket är namnet på den svenska anpassningen. IEC 60118-4 reglerar den standard vad gäller ljudkvalitet som en hörslinga måste hålla. Det är därför viktigt att innan en hörslinga installeras, att mätningar görs i utrymmet för att säkerställa att den installerade slingan kommer att uppfylla kraven i enlighet med IEC60118-4. Detta görs enklast med Ampetronics FSM (fältstyrkemätare) eller med ett mätinstrument från NTI och av auktoriserade installatörer, tekniker eller annan utbildad personal.

Länkar:
Boverket
Hörselskadades Riksförbund
HANDISAM

Sveriges lag: skillnad synskada o allergi nr 3! Interpellation nr 2! Debatt!

Publicerad 2012-09-17 01:48:35 i Politik!

interpellationsdebatt!

Interpellationsdebatt Torsdag 01 mars 2012
Rätt till ledsagning vid grav synskada
Interpellation 2011/12:251 av Eva Olofsson (V)

Olofsson, Eva (V) besvaras av

anf.181 Statsrådet Maria Larsson (KD):

Herr talman! Eva Olofsson har frågat mig vad jag avser att göra för att blinda och gravt synskadade personer inte av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från ledsagarservice. Eva Olofsson vill också veta vilka åtgärder jag tänker vidta för att synskadade personer ska få ökad frihet att bestämma vad ledsagningen ska användas till samt vilka initiativ jag avser att ta för att tillgodose rätten till ledsagarservice för blinda och synskadade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Slutligen frågar Eva Olofsson om jag avser att verka för en mer enhetlig och likvärdig tillämpning när det gäller ledsagarservice. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslagstiftning. Den som tillhör målgruppen i lagen och i övrigt uppfyller villkoren för att vara berättigad till någon av de i lagen tio angivna insatserna, av vilka en är ledsagarservice, har rätt till denna. Detta gäller givetvis oavsett vilken kommun eller vilket landsting personen är bosatt i. Skulle beslut om insatser avslås kan beslutet överklagas till förvaltningsdomstolen. För överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Att den enskilde som insatsen gäller har ett inflytande och ett medbestämmande över insatser som ges är givetvis något som ska eftersträvas i så stor utsträckning som möjligt. Att så ska vara fallet anges också i LSS. I den redovisning från Socialstyrelsen som Eva Olofsson nämner i sin interpellation, Ledsagning enligt LSS och SoL - Kartläggning av kommunernas insatser 2010 som kom från Socialstyrelsen i mars 2011, konstaterar styrelsen att i nästan samtliga kommuner följs ledsagningen upp i dialog med den enskilde som fått ta del av insatsen. Detta är mycket positivt. Av rapporten framgår dock att det i inte ens hälften av kommunerna finns rutiner för att återföra den enskildes omdöme om ledsagningen till berörd ledsagare, och detta ser jag som viktigt att kommunerna skulle kunna utveckla. Det är särskilt viktigt när någon annan än kommunen utför tjänsten. Lagen om valfrihetssystem, LOV, bidrar till att öka möjligheten till självbestämmande och valfrihet för den enskilde. Detta är inte minst viktigt vad gäller en insats som ledsagning. Jag hoppas i framtiden att få se att många nya aktörer etablerar sig runt om i kommunerna och erbjuder kvalificerade ledsagningstjänster. Detta skulle också bidra till att synskadade personer i ökad utsträckning kan välja den service som de uppfattar som bäst. Socialstyrelsen har till stöd för kommuner och landsting tagit fram en handbok och allmänna råd för handläggning och dokumentation för bland annat handläggning inom LSS. Socialstyrelsen ska enligt 3 § förordning 2009:1243 med instruktion för Socialstyrelsen följa, analysera och rapportera bland annat om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning genom statistikframställning, uppföljning, utvärdering och epidemiologiska studier. Flertalet kommuner erbjuder även ledsagning som insats inom ramen för socialtjänstlagen. I den nämnda kartläggningen av Socialstyrelsen, som Eva Olofsson refererar till, ges ingen enhetlig bild av ledsagningsinsatserna i riket, utan former, omfattning, villkor och begränsningar för ledsagningsinsatsen varierar. För att kunna erbjuda individuellt utformad ledsagning på lika villkor och med god kvalitet oavsett kommun bör, enligt Socialstyrelsen, större enhetlighet mellan kommunerna eftersträvas. Socialstyrelsen har nyligen lämnat sin rapport Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport 2012 till regeringen. I denna rapport konstateras bland annat vissa av de begränsningar som Eva Olofsson pekar på i sin interpellation. Jag anser, i likhet med Eva Olofsson, att det är mycket otillfredsställande om den enskilde går miste om insatser enligt LSS på grund av brister i kommunernas förutsättningar att handlägga ärenden enhetligt och säkert. I november förra året svarade jag på en skriftlig fråga från Eva Olofsson som också rörde ledsagning för personer med synskador. Jag sade då att jag har för avsikt att följa de åtgärder som har vidtagits för att förbättra kommunernas möjligheter till enhetliga och säkra beslut. Jag vill betona att jag även fortsättningsvis kommer att följa utvecklingen inom detta område, bland annat när det gäller stöd som ges till personer med grava synskador.
anf.182 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Men det enda som jag kan utläsa av svaret på mina fyra frågor är att Maria Larsson ska följa hur ledsagningen utvecklas för människor med grava synskador. Då undrar jag om statsrådet inte kan vara lite mer konkret. Jag vet att många människor som är synskadade, blinda eller dövblinda är väldigt intresserade av den här frågan. Några sitter faktiskt här på läktaren och lyssnar och har fått lyssna på två interpellationsdebatter innan. Synskadades Riksförbund har samlat in mer än 2 000 namn bakom uppropet att blinda och gravt synskadade ska omfattas av LSS och därmed få tillgång till den så viktiga insatsen ledsagarservice. Att vara gravt synskadad, blind eller dövblind innebär behov av stöd av någon annan person för att klara vardagen i boendet, klara utbildningar, klara sig på arbetsplatsen och på fritiden. Det behövs hjälp med orientering och förflyttning, att ta del av information och kunna kommunicera skriftligt. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har till uppgift att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Det är en hög ambitionsnivå. Med utgångspunkt i de egna önskemålen och intressena ska det vara möjligt att få stöd för att till exempel träffa vänner, delta i kultur- och fritidsaktiviteter, hälsa på sina barnbarn eller bara ta en promenad. En av insatserna som man kan få enligt LSS är ledsagarservice. Det är en service som ursprungligen utvecklades för människor med synskador men som har blivit en allmän form av stöd till personer med funktionsnedsättning. Men sedan en tid tillbaka har det blivit svårare just för personer med grava synskador att få sina ansökningar om ledsagarservice beviljade. Allt fler kommuner anser inte att grav synskada längre ingår i de funktionsnedsättningar som gör att man har rätt till stöd enligt LSS. Den tolkningen har fått stöd i domstol, men andra förvaltningsdomstolar har en annan mening. Just nu beror det alltså på i vilken ort i Sverige man bor vilket stöd man får genom ledsagning eller, för att säga det rent ut, vilka möjligheter man får att leva ett självständigt och delaktigt liv. Man kan i stället få ledsagning beviljad enligt socialtjänstlagen. En av nackdelarna med det är att det kan kosta rätt mycket pengar, till skillnad från insatserna enligt LSS som är avgiftsfria. Och för oss i Vänsterpartiet är det självklart att behovet ska styra vilka insatser som ska gälla. Lika självklart är det att alla människor ska ha inflytande över sitt eget liv. Då är det orimligt, tycker jag, att det ska bero på vilken kommun man bor i om man som blind eller gravt synskadad får tillgång till ledsagarservice. Det är lite oroligt att det ska hänga på ens ekonomi om man ska ha möjligheter att leva ett självständigt och gott liv. Och det är oroande att det ibland är svårare för denna grupp att få ledsagning enligt LSS. Om kommuner och domstolar tolkar lagen på olika sätt måste det vidtas åtgärder för att personer som är blinda eller gravt synskadade ska få rätt till kostnadsfri ledsagarservice enligt samma premisser som LSS föreskriver. Jag vill därför ställa några frågor till Maria Larsson, och den här gången skulle jag vilja ha ett mer konkret svar som innehåller lite mer än det längre svaret som vi hörde nyss. Är statsrådet nöjd med situationen som den är? Finns det något som statsrådet anser behöver genomföras på nationell nivå? Vad avser statsrådet att göra för att blinda och gravt synskadade inte ska tvingas avstå från ledsagning av ekonomiska skäl?
anf.183 Statsrådet Maria Larsson (KD):

Herr talman! Jag tackar Eva Olofsson för frågeställningarna. Det är av stor angelägenhetsgrad att diskutera denna fråga. Det finns en utveckling som visar att insatsen ledsagarservice enligt LSS har minskat över tid. År 2006 var det 9 700 personer som kom i fråga för insatsen enligt LSS. Den senaste siffran jag har är 9 300 personer 2010. Det är alltså en minskning. Det är också 29 000 personer som får insatsen via socialtjänstlagen. Sedan Eva Olofsson senast ställde sin fråga till mig i höstas har vi fått ytterligare underlag som visar på problem inom området. Socialstyrelsens lägesrapport 2012, som speglar 2011, fick jag för bara några veckor sedan. Det gör att vi inte till fullo har hunnit analyserat den än. Vi vet att lokala riktlinjer på LSS-området finns i endast fyra av tio kommuner. Det finns begränsningar i insatsen av lite olika slag i 25 procent av kommunerna. Det kan handla om begränsningar för vissa aktiviteter och geografisk begränsning. Det finns inget lagstöd för att införa denna typ av begränsningar inom ramen för LSS. Det upplevs som svårt från kommunernas sida att kunna rekrytera lämpliga ledsagare. I 25 procent av kommunerna ställer man inga specifika krav på ledsagarnas kompetens. Den enskilde kan inte heller alltid påverka valet av ledsagare. Detta vet vi, och det finns nu ett samlat underlag inklusive den lägesrapport som jag mottog för några veckor sedan som vi behöver titta närmare på. Vi behöver överväga hur vi kan förbättra förutsättningarna för en ledsagarinsats som håller god kvalitet på lika villkor oavsett kommun. Socialdepartementet har också vid ett tjänstemannabesök fått muntlig information från Synskadades Riksförbund om hur de ser på detta och om vad problemen man har iakttagit från förbundets sida kan leda till. Sådan information är givetvis också värdefull för oss och för bedömningarna. Eva Olofsson frågar vilka initiativ jag avser att ta. Vi behöver utifrån det samlade underlag vi har fått från Socialstyrelsen överväga vilka åtgärder som kan vara effektiva att ta initiativ till och göra någon form av analys. Jag föreställer mig att vi kommer att ha behov av att ta en kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting för att efterhöra hur de tänker arbeta för att få fram en enhetlighet och säkerhet i besluten om ledsagarservice för att den enskilde ska kunna känna sig trygg med att man får en enhetlig prövning och bedömning oavsett vilken kommun man bor i. På Eva Olofssons fråga om jag avser att verka för en mer enhetlig och likvärdig tillämpning av ledsagarservice är mitt enkla svar: Ja.
anf.184 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Det var ett något bättre svar än det jag fick på interpellationen. Socialstyrelsens lägesrapport 2012 som kom för några veckor sedan bygger på den rapport som var resultatet av det uppdrag regeringen gav Socialstyrelsen att göra en kartläggning av ledsagningen, och den kom i mars 2011 och har funnits ett tag. Det har alltså gått att se var bristerna finns. Jag är också säker på att SRF tydligt upplyste om det vid det möte som Maria Larsson talade om. Jag ska koncentrera mig på en fråga. Ledsagarservice enligt LSS är viktigt. Många människor får ledsagning genom socialtjänstlagen, och det kan bli väldigt dyrt. Det hänger på den egna ekonomin om man ska kunna promenera, gå till simhallen, gå på konsert eller fotbollsmatch, hälsa på vänner eller annat. 62 procent av kommunerna tar ut avgifter för ledsagning enligt socialtjänstlagen, och avgifterna varierar. De flesta tar betalt enligt hemtjänsttaxan. Där är taket 1 712 kronor i månaden, vilket är ganska mycket. Ofta ligger hemtjänstavgifterna på 200 eller 300 kronor per timme. Hur många av oss skulle vilja betala 200 kronor för en timmes promenad eller 600 kronor för ett besök i köpcentrumet eller på stan? Vem har råd att betala både den egna och ledsagarens konsert- eller teaterbiljett plus kostnaden för ledsagningen? Vissa kommuner låter den som behöver stöd för att delta i olika aktiviteter betala både resor och eventuella inträden för såväl sig själv som ledsagaren, och det är rent ut sagt oanständigt. Det här betyder att man måste ha bra ekonomi för att kunna vara delaktig i samhället. Här behöver vi sätta ned foten ordentligt. I svaret har statsrådet hänvisat till lagen om valfrihet, vilket statsrådet ofta gör. Det svarar dock inte på någon av frågorna: Hur ska vi komma till rätta med begränsningar som inte har stöd i lagen eller som ibland är alldeles orimliga? Hur ska vi komma till rätta med att en del kommuner sätter avgifter som i sig blir en begränsning av ekonomisk art? Vi har haft aktiva förslag om att titta på nationella riktlinjer och om att utreda frågan om avgifterna. Räcker det att tala med SKL eller är statsrådet beredd att sätta ned foten ordentligt? Vi vet att många funktionsnedsatta inte har så bra ekonomi. Många har lägre inkomster och svårare att få jobb än andra. Ska man dessutom vara isolerad i sitt hem för att man inte har råd med ledsagning? Borde vi inte kunna vara överens om att ändra på det?
anf.185 Statsrådet Maria Larsson (KD):

Herr talman! När vi av Socialstyrelsen begärde en genomgång på detta område fick vi en första rapport 2011. Det kan dock vara svårt att identifiera trender, och man kan behöva få saker belysta över något längre tid. Det är anledningen till att vi har inväntat lägesrapporten. Den understryker det som var synligt i rapporten 2011. Det har skett förändringar, och det görs väldigt olika bedömningar i olika kommuner. Jag tror dock att vi även fortsättningsvis behöver två typer av ledsagarservice, för även om man inte ingår i LSS-kretsen kan man ha behov av ledsagning. Att ledsagning också kan ges via socialtjänstlagen kommer nog att vara en nödvändighet också i framtiden. Det är fyra kommuner av tio som har en avgiftsfri ledsagarservice, precis som Eva Olofsson nämner. Att prissättningen ser ut så har att göra med att vi har kommunalt självstyre. Det gäller alla taxor och avgifter. Jag vet inte om Eva Olofsson avser att sätta sig över det och säga att staten ska ta över eller vad som ligger i Eva Olofssons frågeställning. Det tror inte jag på. Jag tror på att man strävar efter en större enhetlighet också när det gäller taxesättning. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna finns representerade i nästan varenda kommun i Sverige och har därigenom stora möjligheter att påverka prissättningen och lägga den på en rimlig och överkomlig nivå. Lösningen på alla problem är inte alltid att staten ska överta ansvaret från kommunerna. Det kommunala självstyret är överenskommet sedan lång tid tillbaka och värnas av många, och då måste vi också beakta att det finns en viss självständighet när det gäller taxesättning. Här finns det dock möjligheter för oss som partier att verka och dessutom slå följe med andra partier. Jag tycker inte att man ska försumma att inse att det finns påverkansarenor på olika nivåer. Jag har redan svarat på frågan om jag avser att verka för en mer enhetlig och likvärdig tillämpning. Det gör jag. Jag tycker att det är bekymmersamt att det är så stora olikheter och att begränsningarna för ledsagning enligt LSS har kommit in i nästan hälften av Sveriges kommuner. När vi är klara med vår analys är det självklart att vi måste titta på vad som är det mest effektiva vi kan göra för att få förändringar till stånd. Jag tror att en del i detta kommer att vara att föra samtal med SKL som ju också har uppmärksammat problemet. En faktor som jag vill nämna och som kan vara viktig att ta hänsyn till när man diskuterar enhetlighet och säkerhet i kommunernas beslut är handläggarnas kompetens. Socialstyrelsen har pekat på det. LSS-handläggarna är ofta ensamma i sin roll. De kan ha svårt att få stöd i sitt arbete och de kan ha svårt att göra lagtolkningar. Det finns handböcker, men ibland finns de inte hos LSS-handläggarna. Det råder en kompetensbrist på många ställen. Det finns skäl att titta på om det är där problemet ligger när det gäller att bedömningarna blir så olika.
anf.186 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Det vore intressant att höra vad det är mer konkret som står i lägesrapporten. Jag har tittat i den. Jag tycker att det står mycket mindre i den än i den omfattande kartläggningen. Socialstyrelsen har skrivit tydligt i sin sammanfattning i kartläggningen att ledsagning är en betydelsefull och ofta avgörande insats för ökad delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Man skriver också att det borde vara en självklarhet för kommuner att erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. Vidare skriver man: För att kunna erbjuda individuellt utformad ledsagning på lika villkor med god kvalitet oavsett kommun bör större enhetlighet mellan kommunerna eftersträvas. Det håller ju Maria Larsson med om. Det är bra. Jag tycker inte att det är rimligt att kommunerna sätter så olika avgifter när det är helt avgörande att man får hjälp av ledsagning för att man inte ska bli isolerad, sittande hemma utestängd från samhället. Annars får man sitta där eller bli beroende av anhöriga eller vänner. Vi har möjlighet att fundera över om det ska vara fri avgiftssättning eller inte. Vänsterpartiet har föreslagit ett tak när det gäller hemtjänsttimmar på 100 kronor. Det går att sätta ett tak här också. Det finns en maxtaxa, men 1 700 kronor i månaden är väldigt mycket för att man ska kunna röra sig ute i samhället, promenera och hälsa på vänner. Det borde gå att fatta beslut om att man inte får tvinga folk att betala även ledsagarens resor och entréavgifter. Jag tycker att det finns nationella saker att göra och att det inte räcker med att säga att vi ska prata med SKL om detta. Är Maria Larsson beredd att göra något på nationell nivå?
anf.187 Statsrådet Maria Larsson (KD):

Herr talman! Låt mig först säga att LSS-lagstiftningen är unik i ett internationellt perspektiv. Det är en lagstiftning som vi ska vara stolta över och som vi ska vårda. Den kom till under den tidigare borgerliga regeringen. Det är en lagstiftning som vi har all anledning att värna och vårda. Ledsagning är en av tio delar av LSS. Frågan är mycket angelägen för mig. Vi har nu ett underlag från Socialstyrelsen som måste föranleda oss att analysera vad som är effektiva åtgärder att ta till. Mycket av problematiken ligger hos Sveriges kommuner. Man kan alltid fundera över om statlig reglering är det bästa sättet eller om man ska flytta uppgifter från den ena arenan till den andra. Jag tror inte att lösningen är att staten går in och tar ett tydligare ansvar just när det gäller detta. Vi kan stödja kommunerna i ett arbete där enhetligheten och rättssäkerheten blir större. Det vill jag försöka göra; det har jag uttryckt tydligt i den här debatten. Men jag kan inte i dag säga vilka som är de mest effektiva insatserna. Det ska vi titta på utifrån den rapport som vi fick för bara några veckor sedan. Jag ber att få återkomma. Det är det svar jag kan ge Eva Olofsson i dag. Med tanke på att lägesrapporten kom för bara några veckor sedan tror jag att det kan finnas förståelse för det. Tack för debatten.

Sveriges lag: skillnad synskada o allergi nr 2! Interpellation nr 1!

Publicerad 2012-09-17 01:37:17 i Politik!

interpellation den 16 februari 2011

Interpellation

2011/12:251 Rätt till ledsagning vid grav synskada

av Eva Olofsson (V)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har till uppgift att ”främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet”. Med utgångspunkt i de egna önskemålen och intressena ska det vara möjligt att få stöd för att till exempel träffa vänner, delta vid kultur- och fritidsaktiviteter, hälsa på sina barnbarn eller bara ta en promenad.

En av insatserna som kan beviljas enligt LSS är ledsagarservice. Det är en service som ursprungligen utvecklades för människor med synskada, men som har blivit en allmän form av stöd till personer med funktionsnedsättning.

Socialstyrelsen har, på regeringens uppdrag, gjort en kartläggning av kommunernas insatser för ledsagarservice enligt LSS och SoL. I rapporten, publicerad våren 2011, konstateras att det generellt behövs mer enhetlighet i kommunernas insatser vad gäller ledsagning.

Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen var dess värre inte heltäckande. Bland annat saknas en undersökning om hur ledsagningsservicen fungerar ur ett brukarperspektiv. Det kommer nämligen allt fler signaler om att kommunernas bedömning av vem som har rätt till ledsagning inte är likvärdig.

Sedan en tid har det blivit allt svårare just för personer med grava synskador att få sina ansökningar om ledsagarservice beviljade. Allt fler kommuner anser att grav synskada inte längre ingår bland de funktionsnedsättningar som ska ge rätt till stöd enligt LSS. Den tolkningen har dessutom fått stöd i domstol.

Det kan visserligen finnas möjlighet att i stället få ledsagning beviljad i enlighet med socialtjänstlagen, SoL. Nackdelen är då att insatserna kan kosta pengar, till skillnad från de insatser som beslutas enligt LSS, som är avgiftsfria. En majoritet av kommunerna, 62 procent, tar ut sådana avgifter, enligt uppgifter från Socialstyrelsen. Hur höga taxorna är varierar, men vanligast är att det är samma timtaxa som hemtjänstavgiften. Det kan innebära kostnader upp till högkostnadsskyddet med 1 712 kronor i månaden eller 200–300 kronor per timme för ledsagningen.

Synskadades Riksförbund har därför samlat in 1 800 namn bakom uppropet att blinda och gravt synskadade ska omfattas av LSS och därmed få tillgång till den så viktiga insatsen ledsagarservice.

För Vänsterpartiet är det självklart att behovet ska styra vilka insatser som beviljas. Lika självklart är det att alla människor ska ha inflytande över sitt eget liv. Enligt min uppfattning är det orimligt att det ska bero på i vilken kommun man bor om man som blind eller gravt synskadad får tillgång till ledsagarservice. Det är också orimligt att människor ska utestängas från möjligheten till ett självständigt liv på grund av höga avgifter. Det är också oroande att det blir allt svårare för denna grupp att få ledsagning enligt LSS. LSS omfattar även personer som är blinda eller har grav synskada. Det står till och med svart på vitt i förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 55 och 168) att personer med grava synskador är exempel på den personkrets som ska ha rätt till stöd och service enligt denna lag.

Men om kommuner och domstolar tolkar lagen på ett helt annat sätt måste det vidtas åtgärder för att personer som är blinda eller har grav synskada ska få rätt till kostnadsfri ledsagningsservice enligt samma premisser som LSS föreskriver. Jag vill därför fråga statsrådet Maria Larsson:

Vad avser statsrådet att göra för att blinda och gravt synskadade inte av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från ledsagarservice?

Vad avser statsrådet att göra för att blinda och gravt synskadade ska få ökad frihet att bestämma vad ledsagningen ska användas till?

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att tillgodose rätten till ledsagarservice enligt LSS för blinda och gravt synskadade?

Avser statsrådet att verka för en mer enhetlig och likvärdig tillämpning när det gäller ledsagarservice?

LSS och SOL!

Publicerad 2012-09-17 01:15:53 i Politik!

Angående LSS o SOL har jag hittat följande:

http://www.independentliving.org/images/ililogo.gif

Independent Living Institute » Assistanskoll »Skillnad på stöd från LSS och från SoL, Socialtjänstlagen


Skillnad på stöd från LSS och från SoL, Socialtjänstlagen

Lagen om stöd och service har förändrats

LSS-insatser ges idag till funktionshindrade som ingår i LSS personkretsar. Men vilka som bedöms ingå där har skiftat sedan lagen kom, en del har till och med fått sina insatser borttagna.

Artiklar med samma tema:
TEMA - Kommuner som assistansanordnare
42 procent av alla assistansberättigade (dec 2011) har kommunen som assistans-anordnare. Kritik har bland annat framförts om att kommunal assistans ofta inte är brukarstyrd på samma sätt som i privata företag/kooperativ. Hur fungerar kommunen egentligen som assistansanordnare?
Patrik Häljeryd, Sandvikens kommun - "Vi tillåter inte att assistenter använder egen bil i arbetet", 2010-10-19
Gustaf Hoffstedt, moderat Ordförande i Socialnämnden, Gotlands kommun svarar på kritik från Länsstyrelsen i Gotlands län. , 2009-10-19
Brittmarie Fagerlund, Länsstyrelsen, Gotlands län - "Hjälp med trädgårdsskötsel ska avgöras i en individuell bedömning" , 2009-07-21
Zeinab Ghailan, VD, Din Assistans, - "Vi har avtal om att utföra assistans till personer som har SoL-insatser" , 2009-07-13
"goda levnadsvillkor och synen på assistenternas arbetsuppgifter hänger ihop", 2008-12-15
Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "nivån för goda levnadsvillkor ska sättas utifrån människor som inte har funktionsnedsättningar", 2008-12-11
Maria Knight, Länsstyrelsen i Uppsala län - "Tierps kommun har ändrat sina LSS-riktlinjer i en positiv riktning", 2008-11-07
SKL, Sveriges kommuner och landsting - "Länsstyrelserna kritiserar kommunerna på ett orättvist sätt", 2008-11-04
Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "kommunerna saknar ibland kunskap om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser", 2008-10-10
Konkurrensverket - "Öppenhet i kommunernas ekonomiska redovisning gynnar konkurrens", 2008-08-27
Länsstyrelsen - "Kommunala riktlinjer begränsar ofta den assistansberättigade", 2008-08-27
Skillnad på stöd från LSS och från SoL, Socialtjänstlagen, 2008-01-17
Efter att ha följt ledstången från Skogskyrkogårdens tunnelbanestation till Synskadades riksförbund, SRF, träffar jag Leif Jeppsson som är förbundsjurist. Han anser att gravt synskadade borde ingå i personkrets tre och ha rätt till ledsagning via LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
- I början beviljades gravt synskadade ledsagning men i och med en dom i regeringsrätten 1999 har kommunerna generellt ansett att gravt synskadade bara har rätt till insatser via Socialtjänstlagen (SoL), säger Leif Jeppsson och berättar att många som tidigare haft ledsagning via LSS fått det utbytt till ledsagning via SoL. Ledsagningen i kommunerna varierar från att vara kostnadsfri till att inte finnas alls, ibland menar den berörda kommunen att det inte är någon skillnad mellan ledsagning i LSS och SoL.
- Då kan man undra varför personerna ska flyttas överhuvudtaget, men orsaken är att kommunen vill styra över hur insatserna ges, säger Leif Jeppsson som menar att Sveriges kommuner och landsting, SKL varit drivande i den här processen.

När jag talar i telefon med Stefan Käll, kanslichef på Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), säger han att många personer med kognitiva funktionshinder orsakade av förvärvade hjärnskador fått personlig assistans borttaget och ersatt med SoL-insatser.
- Jag har ett fall som väntar på slutlig prövning i regeringsrätten i Stockholm. Han har ett kognitivt funktionshinder med stora minnesskador och fick personlig assistans beviljad 1994. Vid en omprövning 11 år senare upphävdes assistansen och ersattes med ledsagning och "hemtjänst i assistansliknande form".

Kommunerna hänvisar enligt Stefan Käll vanligtvis till ett tillägg i LSS från 1996 i vilket de hävdar att personlig assistans begränsas till grundläggande behov som hjälp att klä på sig, personlig hygien, måltider eller kommunikation.
- Jag anser att förarbetena i lagen visar att det räcker om ett av behoven finns, men Försäkringskassan och kommunerna hävdar ofta att samtliga behov ska vara uppfyllda, säger Stefan Käll som menar att kommunerna i förvaltningsdomstolarna hänvisar till sitt självbestämmande samtidigt som de skönmålar socialtjänstinsatserna.
- Ett knep kommunerna använder är att kopiera namnen på insatserna i LSS till SoL. Sedan några år tillbaka finns begrepp som "assistansliknande hemtjänst" och "hemtjänst i assistansliknande form". Pressar du en handläggare på varför de här nya insatserna uppstått kan de säga att motsvarande LSS-insatser är mycket bra men att de inte vill ha in klienterna i LSS, säger Stefan Käll.

I juni 2008 kommer LSS-kommittén att presentera sitt slutbetänkande om LSS, i det ingår en översyn av vilka personkretsar som ska berättiga till LSS-insatser och vilka grundläggande behov som ska berättiga till personlig assistans. Tomas Agdalen är kommittésekreterare specialiserad på juridiska frågor i LSS-kommittén. Jag träffar honom i Regeringskansliet nära Kungsträdgården. Han berättar att dagens praxis utvecklats genom att prejudicerande domar i Regeringsrätten efter hand fastställt vilka funktionshinder som berättigar till LSS.
- Både synskadade och personer med förvärvade hjärnskador upplever att LSS-insatserna tagits ifrån dem och de har uppvaktat oss om detta. I LSS får vissa grupper av funktionshindrade stora fördelar eftersom de är prioriterade av lagstiftaren, säger Tomas Agdalen.

Vad säger då de funktionshindrade som prioriterats av lagstiftaren? På Independent Living Institutes kontor vid Globen i Stockholm träffar jag Adolf Ratzka som var med och inspirerade tillkomsten av LSS. Visst slår lagen ojämnt, säger han.
- LSS-insatser och personlig assistans borde naturligtvis avgöras enbart av behov, inte av diagnos, ålder eller antalet timmar någon behöver, säger Adolf Ratzka som menar att de nuvarande begränsningarna infördes av statsfinansiella skäl, utan dem hade reformen inte kunnat genomföras eller blivit så urvattnad att ingenting i grunden hade förändrats. En satsning gjordes i första hand på dem som riskerar att få leva på institution.
- Alla personer med funktionshinder borde omfattas, det gäller bara att hitta ett sätt att finansiera det, säger Adolf Ratzka.

Kenneth Westberg, (artikeln publicerades först i Stiletten Nr 5 2007)


A-lag och b-lag

Vissa får kostnadsfria insatser där de själva kan välja hur och av vem hjälpen ges. Andra får betala för insatserna och har inte samma möjligheter att påverka vem som hjälper och hur.

Jag beger mig till Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening (SHIA) och deras Huvudkontor på Liljeholmen i Stockholm. Här möter mig Sebastian Ferrer som lagar en kopp choklad vid kaffeautomaten. Han sitter i styrelsen för Synskadades riksförbund Botkyrka-Salem och har varit med och organiserat kampanjen personlig service som pågick mellan 15:e september och 13:e december. Den var enligt Sebastian Ferrer nödvändig mycket på grund av frånvarande LSS-insatser för synskadade. I kampanjen uppmärksammades brist på personlig service i allt från affärer och kollektivtrafiken till tillgång på LSS-insatser och ledsagning.
- Jag har tio procent syn och klarar mig i många avseenden men hamnar ändå regelbundet i situationer där jag behöver hjälp, berättar Sebastian Ferrer som menar att bristen på personlig service leder till att synskadade behöver förlita sig på sin närmaste omgivning vilket gör att familjeförhållandena blir ansträngda eftersom anhöriga och vänner lätt hamnar i en vårdarroll.

Att synskadade inte får ledsagning via LSS gör att deras stöd avgörs av vilken kommun de bor i. I Stockholms län har åtta av tjugotvå kommuner gratis ledsagning. I andra finns viss ledsagning via hemtjänsten som man får betala för. Men det finns också kommuner som inte erbjuder någon ledsagning alls.
- Täby är en sådan kommun, där driver Synskadades Riksförbund ett ärende med en blind nittioårig dam som inte får ledsagning. Hon har överklagat till Regeringsrätten och fått rätt, men kommunen trotsar beslutet, säger Sebastian Ferrer.

Stefan Käll på Neurologiskt Handikappades riksförbund (NHR) är kritisk till att flera grupper av funktionshindrade hamnar utanför LSS-lagstiftningen. Han menar att skillnaderna skapar ett A och ett B-lag. Människosynen och synen på vad insatserna ska uppnå skiljer sig åt redan i lagtexten.
- Enligt SoL ska du med insatserna uppnå en skälig levnadsnivå. I LSS däremot ska du genom insatserna ha goda levnadsvillkor och det är en tydlig nivåskillnad.
Hur skulle du vilja att det såg ut?
- Min utopi är att alla som har en livslång funktionsnedsättning oavsett storlek och som inte beror på åldrande ska kunna omfattas av statligt finansierade LSS-insatser. Personkretsar och grundläggande behov skulle slopas och rätten till LSS-insatser skulle utgå från bedömning av en specialistläkare.

Även om Stefan Käll tror detta ligger en bit in i framtiden hoppas han på positiva resultat från LSS-kommittén.
- De ska utreda LSS personkretsar och vilka behov som ska berättiga till personlig assistans och jag vill inte tro att de kommer fram till att en elit av funktionshindrade ska få den bästa hjälpen, säger Stefan Käll.

Kenneth Westberg, (artikeln publicerades först i Stiletten Nr 5 2007)

FAKTA
För att få LSS-insatser måste du ingå i en av personkretsarna i LSS första paragraf

Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service".
För att få personlig assistans måste du uppfylla LSS nionde paragraf.

"den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrades (grundläggande behov).
Få Assistanskolls artiklar i din brevlåda! Prenumerera på nyhetsbrevet genom att skicka epost till algren.morgan@independentliving.org.

4 kommentarer:
kan jag få er adress kan jag skriva till er han en man som fårtt hjärnblödning och vi får inte personlig assistans ligger i kammarrätten nu tuff1940@hotmail.com snälla hjälp oss
#330# kommentar 2010-12-18
om man inte får hjälp av kommunen man behöver hur fugerar SOL då?
#332# kommentar 2010-12-27
Enligt en dom i kammarätten i stockholm så tillhör man inte personkrets 3 om man är både blinnd och rullstolsburen
Man anses av domstolen inte ha ett stort hjälpbehov för sin förflyttning trots att man fullständigtsaknar möjlighet att förflytta sig utan hjälp av en annan person
Sitter man i rullstol och är helt blind så s´vet man inte alls vad som finns runtonkring
Så man kan inte heller förflytta sig alls utan hjälp av en annan person
#338# kommentar 2011-01-08
Vad är skillnaden mellan LSS-insatser och Personlig assistans. Kan man få "LSS-insatser" om man ingår i LLS´s 1:a paragraf men ej ingår i paragraf 9?
#1211# kommentar 2011-12-29

Sveriges lag: skillnad mellan synskada o allergi!

Publicerad 2012-09-17 01:02:32 i Politik!

Jag har vid en första sökning hittat följande ang. synskadades rättigheter enligt svenska lagar:

Svensk författningssamling
Lag
om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Synskadades Riksförbund;
utfärdad den 19 maj 2005.
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.
1 § Denna lag skall tillämpas i Synskadades Riksförbunds verksamhet vid prövning av frågor om tilldelning och återtagande av dispositionsrätt till le- darhund samt tilldelning och återtagande av ledarhund.
Ansökan om dispositionsrätt till en ledarhund görs hos Synskadades Riks- förbund på den blankett som förbundet tillhandahåller.
2 § För att kunna tilldelas dispositionsrätt till en av Synskadades Riksför- bunds ledarhundar skall sökanden
1. vara minst 18 år,
2. ha en synskada, som innebär avsaknad av ledsyn,
3. ha behov av samt kunna använda ledarhund som förflyttningshjälpme-
del,
4. ha en stabil social situation,
5. ha förmågan att ge hunden god omsorg och goda levnadsvillkor, samt 6. vara bosatt i Sverige.
3 § Synskadades Riksförbund prövar ansökningar om dispositionsrätt till ledarhund. Om förutsättningarna enligt 2 § är uppfyllda skall Synskadades Riksförbund bifalla ansökan. Den som har fått en dispositionsrätt till en le- darhund skall genom ett särskilt beslut tilldelas en ledarhund inom rimlig tid. Härvid skall hänsyn tas till tillgången på ledarhundar, antalet sökande och den enskildes önskemål.
4 § Den som tilldelats en ledarhund skall tillsammans med hunden ge- nomgå fortlöpande utbildning och se till att ledarhunden får den veterinär- vård som behövs.
5 § En dispositionsrätt till ledarhund skall tas tillbaka om den som tillde- lats ledarhunden inte längre uppfyller kraven i 2 eller 4 § och detta beror på en omständighet som inte är tillfällig eller obetydlig.
1 Prop. 2004/05:84, bet. 2004/05:SoU17, rskr. 2004/05:241.
SFS 2005:340
Utkom från trycket den 31 maj 2005
1
------------

SFS 2005:340
Frågor om att ta tillbaka dispositionsrätt till ledarhund prövas av Synska- dades Riksförbund efter ansökan, anmälan eller på eget initiativ. Beslutar Synskadades Riksförbund om att ta tillbaka dispositionsrätt skall förbundet samtidigt besluta att hunden skall återlämnas. I beslutet skall anges när hun- den senast skall vara återlämnad till förbundet.
En ledarhund som inte längre är tjänstduglig får återtas utan att disposi- tionsrätten till ledarhunden tas tillbaka.
6 § I ärenden enligt denna lag tillämpas följande bestämmelser i förvalt- ningslagen (1986:223):
– 11 och 12 §§ om jäv,
– 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen, – 15 § om anteckning av uppgifter,
– 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,
– 20 § om motivering av beslut,
– 21 § om underrättelse av beslut,
– 22 § om överklagande,
– 23 och 24 §§ om hur beslut överklagas,
– 25 § om överlämnande av överklagande m.m.,
– 26 § om rättelse av skrivfel och liknande,
– 27 och 28 §§ om omprövning av beslut, samt
– 30 § om överklagande av avvisningsbeslut.
7 § Beslut om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldelning eller återtagande av ledarhund får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Synskadades Riksförbund skall därvid vara den enskil- des motpart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
8 § Socialstyrelsen har tillsyn över Synskadades Riksförbunds verksamhet enligt denna lag. Socialstyrelsen har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 men tillämpas inte i de fall le- darhunden tilldelats tidigare.

På regeringens vägnar GÖRAN PERSSON
BERIT ANDNOR (Socialdepartementet)

A-A-Förb.ordf. Inga-Lill Bjöörn om medicinhanteringen på Apoteken.

Publicerad 2012-09-16 08:08:31 i Kategori?

SVT Play med A-A-förbundets ordförande Inga-Lill Bjöörn i Rapport om medicinhanteringen på Apoteken var inte tillgänglig genom mobilen.

Nedanstående är den artikel som finns på på SVT:s hemsida.

Mer smink - mindre mediciner
Svårt att hitta medicin på Apoteken Fler apotek – men färre mediciner. För att lättare gå med vinst minskar apoteken sina lager och många kunder har svårt att få tag på sin medicin, visar SVT:s granskning. I stället satsar apoteken på smink och hudkrämer.
PUBLICERAD 3 SEPTEMBER 2012 - 15:36 – UPPDATERAD 3 SEPTEMBER 2012 - 21:34

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten
DELA VIA E-MAIL
SKRIV UT
SVT GRANSKAR APOTEKEN

"Det är en form av mörkertal"
"Vi lovar att fortsätta granskningen"
Starka reaktioner efter apoteksgranskningen
Utredare: Inte svårare att få tag på medicin
”Privatiseringen av apoteken är misslyckad”
Apotek gav fel medicin - kund fick föras till sjukhus
APOTEKSMARKNADEN
Apoteket AB

365 apotek (varav 16 franchisedrivna)

Omsättning 22 960 Mkr

Resultat f skatt 586 Mkr

Vinstmarginal: 2,6 %

antal anställda 4 633

Huvudägare: svenska staten



Apotek Hjärtat

269 apotek

Omsättning 7 174 Mkr

Res f skatt -283 Mkr

Vinstmarginal –

antal anställda 2 202

Huvudägare Riskkapitalbolaget Altors fond Altor Fund III, Jersey



Kronans Droghandel

209 apotek

Omsättning 4 366 Mkr

Res f skatt -65 Mkr

Vinstmarginal –

antal anställda 1 069

Huvudägare: 0riola KD, finsk börsnoterad läkemedels- och hälsovårdskoncern: 80 %. KF: 20 procent



Apoteksgruppen

150 apotek

Omsättning 1183 Mkr

Resultat f skatt: 86 Mkr (inkl reavinster från sålda apotek 135 MKr)

Vinstmarginal: 7,9 %

Antal anställda: 307

Huvudägare: Svenska staten/enskilda ägare (försäljning av apoteken till enskilda företag pågår), omsättning och resultat gäller endast för verksamhet så länge den varit kvar hos staten, dvs inte alla 150 apoteken hela verksamhetsåret



DocMorris

69 apotek

Omsättning 793 Mkr

Res f skatt -447 Mkr

Vinstmarginal –

antal anställda 405

Huvudägare: Celsio, tysk börsnoterad läkemedels- och sjukvårdskoncern



Medstop

64 apotek

Omsättning 2 521 Mkr

Resultat f skatt -179 Mkr

Vinstmarginal –

Antal anställda 853

Huvudägare: Riskkapitalbolaget Segulahs fond Segulah IV, Jersey

Företagsledning och personal äger 10 %



Cura

42 apotek

Huvudägare: ICA



Vårdapoteket

26 apotek

Omsättning 1 811 Mkr

Resultat f skatt 20 Mkr

Vinstmarginal: 1,1 %

antal anställda 281

Huvudägare: Investor Growth Capital, Priveq Investment

Företagsledningen äger 6,7 procent



Tre Boots-apotek



15 enskilda fristående företagare med sammanlagt 21 apotek i Sveriges Oberoende Apoteksaktörers Förening.

Källa: Årsedovisningar 2011, Apoteksföreningen

-Det är läppglans, det är mascara, ögonpenna, och så olika former av puder vi har här.

Statliga Apotekets vd Ann Carlsson visar runt i ett av apoteken. Själv kommer hon senast från ett toppjobb på ICA, och det är inte mediciner som dominerar i apotekslokalen.

Apoteket har satsat på nya sololjor och hudkrämer, och den nya makeupsatsningen kan man läsa om på sex ställen i den senaste årsredovisningen.

Totalt är Apoteket AB nu uppe i 1000 kropps- och skönhetsprodukter.

-Behöver verkligen era kunder alla de där?

-Ja det är en bra fråga, den ställer vi oss själva hela tiden, säger Ann Carlsson.

Det handlar om konkurrens, att locka kunder till just de egna apoteken och sedan tjäna så mycket som möjligt på dem som kommer.

Riskkapitalbolag såg en chans

När konkurrensen släpptes fri på apoteksmarknaden 2010 flockades riskkapitalister och internationella storföretag direkt runt avregleringsgrytorna.

-Det så klart, om någonting avregleras så tror jag att det finns en möjlighet där.

Det blir svaret från Apotek Hjärtats vd Anders Nyberg på frågan om man automatiskt tror att det finns pengar att tjäna när en marknad avregleras.

Apotek Hjärtat ägs av riskkapitalbolaget Altors fond på skatteparadisön Jersey. Kedjan har expanderat snabbt och blivit den största privata aktören i Sverige med nästan 300 apotek. Meningen är att man ska fortsätta växa, och sedan sälja hela företaget vidare efter några år.

Men det var inte bara Altor som såg sin chans. Ett annat riskkapitalbolag, Segulah, också det med ägandet på Jersey, öppnade det allra första svenska privata apoteket och hade snart över 60 apotek i sin kedja Medstop.

Brakförluster

Jättekoncerner i branschen från Finland och Tyskland har också startat varsin kedja, och Wallenbergs Investor drog igång apotekskedjan Vårdapoteket.

Och så såg både Ica och KF sin chans.

Men hittills har verksamheten för de flesta gått med brakförlust. Fyra av de åtta stora kedjorna gick back förra året, och resten redovisar också usel lönsamhet – bortsett från Cura som inte redovisar några siffror alls.

Till viss del är det förstås extrakostnader i början till exempel för nya datasystem. Men försäljning av läkemedel är också en verksamhet med låg lönsamhet. Staten reglerar priserna, och tvingar dessutom apoteken att varje månad byta ut sortimentet om det kommer billigare jämförbara mediciner.

Flera hundra nya apotek har öppnat och företagsledningarna talar om den hårdnande konkurrensen.

Apotek Hjärtat förlorade en kvarts miljard efter finansnetto förra året. Själva rörelsen gick också med förlust.

-Det har varit tufft och vi förlorade pengar, men vi är ganska övertygade om att det var sista året, säger Anders Nyberg.

Svårt att hitta medicin

Tufft är det också för många apotekskunder. För alla hundratals nya apotek till trots är det många som har fått det svårare, inte lättare, att få ut sin medicin.

Reumatiker, allergiker och gamla vittnar i SVT:s granskning om att de oftare kommer ut utan den medicin de gick in för att få.

Det handlar bland annat om mediciner som inte finns hemma därför att de inte är av det fabrikat som ska säljas i första hand den aktuella månaden, eller mediciner som är dyra att lagerhålla.

-I våras var det svårt att få tag på allergimediciner överhuvudtaget och till och med luftrörsvidgande medicin, säger Ingalill Bjöörn, ordförande i Astma- och allergiförbundet.

-Det tycker vi är märkligt. Man vet ju att pollensäsongen kommer och då borde man ju ladda upp rejält.

-Varför gör man inte det tror du?

-Jag tror att det är av ekonomiska skäl. Man vill inte ligga på lager, säger Ingalill Bjöörn.

Det händer naturligtvis att medicin tar slut hos leverantören. Men det är också dyrt att hålla stora lager, och alltså lättare att gå med vinst om man drar ner dem. Och Apoteket AB har dragit ner sina lager ute på apoteken efter avregleringen

- Ja vi försöker flytta lite av lagerläggningen så att det ligger mer centralt, säger Apoteket AB:s vd Ann Carlsson.

”Oerhört frustrerad”

Vi träffar Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson på ett apotek i Karlstad där hon bor.

-Här ser du ett stort fint apotek, jättetrevlig personal, det finns massor med grejer, men jag kan ändå inte få hämta ut mina mediciner, inte ens inom 24 timmar ibland, säger Anne Carlsson.

-Jag känner mig oerhört frustrerad. Apoteken är ju ändå till för oss som behöver receptbelagd medicin.

Både Apoteket AB och Apotek Hjärtat säger att deras egna mätningar visar att andelen kunder som får sin medicin direkt är 93 procent, bara ett par, tre procentenheter lägre än innan avregleringen.

Men hälften av personalen anser att det har blivit svårare att expediera medicin direkt i en undersökning från Statskontoret.

Och Apotek Hjärtat tar ändå kostnaderna nu för att bygga upp egen distribution.

-Hela det här området är någonting vi måste förbättra, säger Anders Nyberg.

Satsar på smink

Under tiden satsar Apotek Hjärtat precis som gamla statliga Apoteket hårt på att locka kunder med skönhets- och hudprodukter som det är högre lönsamhet på. När vi besöker Apotek Hjärtat i Kista upptäcker vi att det pågår en säljtävling bland personalen. Det handlar om att sälja så mycket som möjligt av veckans vara ute i butiken.

Precis som Apotekets vd är Apoteket Hjärtats vd hämtad från Ica. Han förklarar:

-Receptbelagt är vår kärnaffär, sen är det ett totalt erbjudande, där det kommer till receptfritt, och sen adderar vi sådant som är apoteksnära, och det är viktigt för en totalupplevelse för kunden.

För vd själv är det viktigt att det blir fart på både försäljning och lönsamhet. Han har enligt egen utsago satsat tre miljoner kronor på aktier i Apotek Hjärtat.

-Hur mycket räknar du med att tjäna sen när ni säljer bolaget vidare?

-Jag tror att om vi kommer att lyckas med det här, det handlar ytterst om ifall vi gör ett bra jobb och får nöjda kunder.

REPORTER
Kristina Lagerström
kristina.lagerstrom@svt.se

HANDISAM 8!

Publicerad 2012-09-16 07:51:01 i Politik!

Redan i entrén förstår vi att vi har problem. I detta kapitel som handlat om tillgängligheten i entrén står det om tydliga anslag.

Men det gäller inte oss med allergi/överkänslighet. Vi är betjänta av anslag om djur rök o parfym/irriterande doftfritt.

Vi är också betjänta av röstinformation om detta till synskadade personer med ledarhund/parfym/rök osv.

Citat:
Välkommen till handisam•Gör tillgängligt •Tillgängliga lokaler•Förflytta sig till entrén

7Förflytta sig till entrén

En förutsättning för att människor med funktionsnedsättning ska kunna besöka en verksamhet eller arbeta i en lokal är att det finns möjlighet att ta sig till entrén.

Det är viktigt att tänka på följande aspekter

angöringsplats
reserverade parkeringsplatser
tydlig skyltning
tillgänglig gångväg
sittplats.
Angöringsplats
Ett ställe där till exempel färdtjänst och taxi kan stanna, en så kallad angöringsplats, ska finnas nära entrén. Avståndet till entrén ska vara högst 25 meter, helst inte längre än 10 meter.



Reserverade parkeringsplatser
Reserverade parkeringsplatser för människor med funktionsnedsättning ska finnas nära entrén. Avståndet till entrén ska vara högst 25 meter, helst inte längre än 10 meter.



Tydlig skyltning
Både angöringsplats och parkeringsplats ska ha tydlig skyltning.

Upp

Tillgänglig gångväg
Det ska finnas en tillgänglig gångväg mellan entréerna till byggnaden och angöringsplats, parkeringsplats och hållplats för kollektivtrafik. Det innebär bland annat att marken ska vara fast, jämn och utan kanter eller branta lutningar.



Sittplats
Det ska vara möjligt att sitta inom synhåll för taxi och färdtjänst och samtidigt vara skyddad från väder och vind.


Senast uppdaterad 2011-10-27Till sidans överkant

Slut citat!

HANDISAM 7!

Publicerad 2012-09-16 07:36:16 i Politik!


Checklista – Handlingsplan för tillgänglighet

Den här checklistan kan din myndighet använda för att vara säker på att ni fått med det som ska finnas med i en handlingsplan för tillgänglighet. En handlingsplan är ett verktyg för att planera arbetet. Målet med planen är att den leder till förbättrad tillgänglighet. Handlingsplanen kan beskriva tillgänglighetsarbetet specifikt eller ingå i till exempel en likabehandlingsplan eller en mångfaldsplan.

Den här checklistan utgår ifrån Riv hindren - Riktlinjer för tillgänglighet. Riktlinjerna finns att ladda ned från Handisams webbplats.

Här följer en del punkter som du kan bocka av så att du vet att du fått med det viktigaste i handlingsplanen.
Policy
Det är viktigt att det finns en övergripande policy för arbetet med att göra myndigheten tillgänglig för personer med nedsatt funktionsförmåga. Policyn kan ingå i handlingsplanen men kan även vara ett separat dokument. I arbetet med att ta fram policyn måste myndigheten analysera sin verksamhet och ta ställning till vad tillgänglighetsarbetet innebär specifikt för den.
​Myndigheten har en övergripande policy för tillgänglighetsarbetet.

Mätbara delmål
I handlingsplanen ska policyn brytas ned i mätbara delmål för tillgänglighetsarbetet.

Handlingsplanen innehåller delmål för
​verksamhet och personalfrågor, till exempel rekrytering, stöd och anpassning

​kommunikation och information, till exempel texttelefon, klart och enkelt språk, tydlig layout, alternativa format och webbplats

​lokaler, inredning och utrustning, till exempel tillgängligheten till entréer, allmänna delar av lokalerna, arbetslokalerna och kontorsutrustning.

Organisation och ansvarsfördelning
För att handlingsplanen ska vara ett levande dokument som hela myndigheten arbetar utifrån är det viktigt att den har antagits av ledningen. Det är även viktigt att myndigheten har utsett ansvariga personer som ska samordna arbetet med att förbättra tillgängligheten.
Handlingsplanen är antagen av myndighetens ledning.

Myndigheten har utsett
​ansvarig person som ska samordna hela tillgänglighetsarbetet

​ansvarig person för tillgänglig verksamhet

​ansvarig person för tillgänglig information

​ansvarig person för tillgängligheten i lokaler

Inventeringsarbetet
I arbetet med att göra myndigheten tillgänglig ingår att inventera tillgängligheten till verksamheten, informationen och lokalerna. I handlingsplanen bör framgå hur långt man kommit med inventeringsarbetet och planeringen av det som återstår. Handlingsplanen bör också ta upp vilka konkreta åtgärder som planeras.

I handlingsplanen ska det ingå följande om information
​vad som har inventerats

​om inventeringen görs etappvis ska det framgå vilka delar som återstår att inventera och tidpunkt för när detta ska göras.

I handlingsplanen ska det ingå följande om lokaler
​vilka delar av myndigheten som har inventerats

​om inventeringen görs etappvis ska det framgå vilka delar som återstår att inventera och tidpunkt för när detta ska göras.

Behov av åtgärder
En sammanställning över vilka konkreta åtgärder som ska vidtas ska sammanställas i en så kallad åtgärdsplan. Denna åtgärdsplan bör ingå i handlingsplanen eller finnas med som bilaga.

I handlingsplanen ska det ingå följande om information
​konkreta åtgärder

​kostnadsberäkningar för åtgärderna

​tidsplan för genomförande av åtgärderna

​vem som har ansvar för att respektive åtgärd genomförs

​tidpunkter för uppföljning av åtgärder.


I handlingsplanen ska det ingå följande om lokaler
​konkreta åtgärder

​kostnadsberäkningar för åtgärderna

​tidsplan för genomförande av åtgärderna

​vem som har ansvar för att respektive åtgärd genomförs

​tidpunkter för uppföljning av åtgärder.

Integrering av handikapperspektivet i hela verksamheten
Det är viktigt att tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga genomsyrar hela verksamheten. Genom att till exempel ta upp handikapperspektivet i myndighetens olika policydokument stärks frågan. För att tillgänglighetsförbättringar ska komma till stånd är det även angeläget att kostnader för åtgärder finns avsatta i budget.

I handlingsplanen anges att följande dokument ska ses över och vid behov uppdateras med avseende på tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga
​policydokument och rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete

​mångfaldsplan

​jämställdhetsplan

​miljöledningssystem

​verksamhetsplan

​myndighetens budget.


Handlingsplanen tar även upp
​hur myndigheten samarbetar med handikapporganisationerna

​hur tillgänglighetskrav ska beaktas i samband med att myndigheten gör upphandlingar och inköp av varor och tjänster

​behov av utbildning för att öka de anställdas kompetens om tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga

​hur synpunkter kring brister i tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga ska hanteras

​hur tillgänglighetsaspekter ska beaktas vid skötsel och underhåll, till exempel i samband med så kallade ”passa-på åtgärder”.

Uppföljning och utvärdering
Att förbättra tillgängligheten är en process. Myndighetens verksamhet kan förändras och teknik och produkter utvecklas. Därför är det viktigt att arbetet följs upp genom att man ser vilka åtgärder i handlingsplanen som fullföljts och fungerat och vilka som kanske återstår eller inte gav väntat resultat.

I handlingsplanen anges
​när uppföljningar ska göras

​tidpunkter för utvärdering

​tidpunkter för revidering av handlingsplanen.

HANDISAM 6!

Publicerad 2012-09-16 07:33:15 i Politik!



Riktlinjer för att göra verksamheten tillgänglig

Det offentliga bör vara ett föredöme och visa vägen både som arbetsgivare och genom att ha en verksamhet som inte utestänger någon. Mångfald bör vara normen. För att nå dit krävs åtgärder. I det här avsnittet beskrivs hur myndigheterna kan integrera funktionshinders-perspektivet och hur man kan förbereda sig för att möta sina målgrupper. De krav som ställs på myndigheten som arbetsgivare beskrivs. Dessutom beskrivs hur myndigheten kan arbeta på ett planmässigt och strategiskt sätt för att göra myndigheten tillgänglig.

Funktionshindersperspektivet i planering, beslut och processer
För att myndigheten ska bli tillgänglig måste funktions-hindersperspektivet finnas med i all planering och i alla beslut och processer. Rutiner för detta behövs i många fall. Exempelvis kan det behöva tydliggöras att tillgänglighetsaspekterna ska beaktas när ändringar sker i lokalerna eller vid omorganisationer. Det kan också behövas rutiner för att kunna ta om hand synpunkter på tillgängligheten från besökare eller anställda.

Annat som bör tydliggöras är vem som har ansvar för att funktionshindersperspektivet finns med vid planering av utbildning, vid inköp och upphandling, vid ombyggnation samt vid skötsel och underhåll.

Utbildning i tillgänglighetsfrågor bör vara en del av myndighetens kompetensutvecklande insatser. Dessutom bör tillgänglighetsarbetet samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Verksamhetsplanering
I samband med myndighetens verksamhetsplanering bör tillgänglighetsfrågorna lyftas fram i de årliga uppdrag och aktiviteter som då bestäms. En rad faktorer har betydelse när uppdragen planeras. Det kan till exempel gälla omvärldsanalys, budget, verksamhetsförändringar och personalbemanning. Här kan tillgänglighetsaspekter i vid bemärkelse integreras i hela processen.

För medarbetarna ger verksamhetsplaneringen kunskap och förståelse för vad som är prioriterat – och tillgänglighetsfrågorna placeras i ett sammanhang. Uppdragsgivare och medborgare som tar del av myndighetens resultat och effekter ser att tillgänglighetsfrågorna har integrerats i verksamheten för att påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt, oavsett funktionsförmåga.

Internutbildning
Frågor om tillgänglighet kan arbetas in i redan befintliga utbildningar som introduktionsutbildningar. Utifrån de behov som framträder när handlingsplanen ska genomföras kan nya utbildningsprogram behöva tas fram, till exempel en mer generell utbildning för alla medarbetare om tillgänglighetsfrågor.

Riktad fortbildning till nyckelpersoner och medarbetare som har många kontakter med allmänheten är andra exempel på kompetensutvecklande insatser som kan bli aktuella. Funktionshindersorganisationerna är en viktig resurs vid planering och genomförande av sådana utbildningar. Utbildningar ska alltid förläggas i tillgängliga lokaler och läggas upp så att alla kan delta.

Policydokument
I policydokument som till exempel abetsmiljöpolicy, jämställdhetsplan, mångfaldsplan, kompetensförsörjningsplan och personalpolicy bör ett funktionshindersperspektiv inarbetas för att detta ska få ökat genomslag i verksamheten. På motsvarande sätt bör exempelvis jämställdhetsfrågor tas upp i handlingsplanen för tillgänglighet.

Inköp och upphandlingar
Vid upphandlingar, avrop från ramavtal och anlitande av konsulter – eller inköp av allt från förbrukningsvaror till möbler och kontorsutrustning – kan krav på tillgänglighet ställas. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling säger att där det går att ställa krav så bör den som upphandlar göra det. Det framgår av lagens bestämmelser om tekniska specifikationer i sjätte kapitlet.

Kraven kan gälla tillgänglighet till varor och tjänster, till exempel kunskap hos den som anlitas. Det är också viktigt att krav på tillgänglighet ställs när man bygger nytt eller hyr nya lokaler. Handisams riktlinjer kan på olika sätt användas som utgångspunkt för krav i upphandlingar. Krav kan också ställas genom att hänvisa till en standard.

Stora och samordnade upphandlingar underlättar för att få fram produkter och tjänster som är användbara för alla. Krav på tillgänglighet och användbarhet kan successivt föras in. Ett exempel där det gjorts är de ramavtalsupphandlingar som genomförs inom it- och informations- och kommunikationsteknologiområdet, ikt. Sedan den 1 januari 2009 ansvarar Kammarkollegiet för ramavtalsupphandlingarna inom området.

FÖRBUD MOT DISKRIMINERING
Sedan 1 januari 2009 gäller en ny samlad diskrimineringslag. Diskrimineringsombudsmannen, DO, kan föra enskilda personers talan enligt lagen och har tillsynsansvar för att genomföra aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Ansvaret för aktiva åtgärder omfattar personer med funktionsnedsättning inom utbildningsområdet men inte i arbetslivet. Mer information finns på www.do.se.

Funktionshinder är en av diskrimineringsgrunderna. Lagen gäller inom följande områden:

• arbetslivet
• utbildning
• arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
• start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet
• medlemskap i vissa organisationer
• varor, tjänster och bostäder
• allmän sammankomst och offentlig tillställning
• hälso- och sjukvården samt socialtjänsten
• socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd
• värnplikt och civilplikt
• offentlig anställning
Diskrimineringsförbudet inom arbetslivet gäller även när arbetsgivaren genom skäliga åtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med funktionsnedsättning kommer i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Motsvarande skyldighet gäller högskoleutbildning när det handlar om skäliga åtgärder för lokalernas tillgänglighet och användbarhet.

Den nya diskrimineringslagen innebär ett nytt ansvar och nya skyldigheter som kan påverka verksamheten. Antalet områden med ett diskrimineringsskydd har blivit fler. Myndigheter bör gå igenom de risker som finns för att personer med funktionsnedsättning kan diskrimineras i verksamheten.

Myndigheten som arbetsgivare
För att skapa en arbetsmarknad där personer med funktionsnedsättning kan arbeta på sin arbetsplats på samma villkor som andra anställda krävs tydliga krav på arbetsgivarens personal- och arbetsmiljöarbete. Genom att undanröja hinder och därmed förebygga funktionshindrande strukturer och beteenden skapas långsiktiga positiva effekter för alla.

Psykisk sjukdom är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. För att motverka de faktorer på en arbetsplats som kan utmynna i negativ stress och psykisk ohälsa hos medarbetarna krävs att arbetsmiljöarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt. Att chefer har kunskap och att det i organisationen finns tydliga rutiner för hur psykisk ohälsa ska förebyggas och hanteras är viktigt. Genom att satsa på friskfaktorer och hälsofrämjande insatser är det också möjligt att motverka stress och psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Myndigheten som arbetsplats ska så långt som möjligt motsvara de tillgänglighetskrav som i övrigt ställs på verksamheten. Se avsnitten med riktlinjer om tillgänglig information och riktlinjer för tillgängliga lokaler.

Utöver den generella tillgänglighet som gäller för verksamhetens arbetslokaler kan även enskilda anställda behöva särskild anpassning på sina individuella arbetsplatser. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren anpassa arbetsförhållandena efter den anställdes individuella förutsättningar. Det kan bland annat innebära att arbetsgivaren ska anskaffa hjälpmedel som till exempel ett förstoringsprogram till datorn eller en texttelefon.

Ett annat exempel på anpassningsåtgärder är flexibla arbetstider och möjlighet att delvis kunna arbeta hemifrån. Grundtanken är att inte skapa onödiga hinder för arbetet.

Personalpolicy
Myndigheten ska vara en arbetsplats där anställda med funktionsnedsättning kan arbeta på lika villkor. Personal- och arbetsmiljöarbetet avgör om detta är möjligt. Det handlar om hur rekrytering, befordran och internutbildning går till samt hur arbetsmiljön är utformad. Det rör också myndighetens rehabiliteringsansvar. Funktionshindersperspektivet måste därför lyftas fram i myndighetens olika policydokument – till exempel i personalpolicy, mångfaldsplan och arbetsmiljöpolicy.

Förutom den helhetsbedömning och kontinuerliga kontroll av arbetsmiljön som arbetsgivaren är skyldig att göra (enligt Arbertsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, finns krav på rutiner för arbetsplatsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1,10 §). Det finns också föreskrifter om arbetsplatsens utformning. AFS 2009:2

För att förebygga diskriminering och skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning i rekryteringssammanhang bör tillgänglighetsaspekter beaktas i myndighetens kompetensförsörjning.



​Personer med funktionsnedsättning ska rekryteras på lika villkor som andra.
Det innebär att:
• Rekryterare har kunskaper om icke-diskriminerande rekryterings- och urvalsmetoder.
• Rekryteringsgrupper är så allsidigt sammansatta som möjligt.
• Annonser och ansökningsförfarande är formulerade på sådant sätt att alla sökanden oavsett funktionsförmåga känner sig välkomna att söka tjänsten.
• De sökandes meriter värderas mot urvalskriterierna.
• Intervjusituationen uppfyller krav på tillgänglighet.
• Eventuella stöd- och anpassningsåtgärder övervägs.

​Personer med funktionsnedsättning ska befordras på lika villkor som andra.
Det innebär:
• Möjligheter till befordran ska tillkännages öppet.
• Informella vägar till befordran bör undvikas.
• Befordningsförfarandet ska genomföras rättvist och konsekvent.
• Arbetsledande personal ska utbildas i hur diskriminering vid befordran undviks.

​Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i internutbildningar på lika villkor som andra.
Det innebär exempelvis att utbildningen organiseras så att alla deltagare kan ta del av innehållet och att utbildningen förläggs i tillgängliga lokaler.

Ta fram en övergripande policy
Myndigheter bedriver olika verksamheter och har olika visioner, mål, resurser, ambitioner och utgångsläge. Varje myndighet måste därför analysera sin egen verksamhet och utifrån denna ta ställning till vad tillgänglighetskraven innebär specifikt för dem.

En övergripande policy som tydligt markerar hur myndigheten ser på frågan behöver tas fram av ledningen som grund för det fortsatta arbetet. Denna policy kan ingå i handlingsplanen men den kan också vara ett separat dokument eller ingå i ett annat policydokument. För att alla anställda ska bli medvetna om tillgänglighetsarbetet, kraven som ställs och sitt eget ansvar måste den högsta ledningen kommunicera att tillgänglighetsarbetet är prioriterat.

Börja med att ta fram en policy och handlingsplan
1. Ta först fram en policy
Analysera myndighetens verksamhet.
Vad innebär tillgänglighetskraven?

Utse en samordare samt ansvariga
• Verksamheten
• Informationen
• Lokalerna

2. Ta sedan fram en handlingsplan
Gör en nulägesanalys. Inventera tillgängligheten och kartlägg hur handikapperspektivet hanteras
• Verksamheten
• Informationen
• Lokalerna
Fortsätt nulägesanalysen
• Planer och policydokument
• Upphandling, inköp
• Kompetensbehov
Analysera, prioritera, ta fram mätbara delmål
• Verksamheten, informationen, lokalerna
• Integrera handikapperspektivet: internutbildning, upphandling, policydokument, skötsel och underhåll, systematiska arbetsmiljöarbetet osv
Upprätta åtgärdsplaner och genomför konkreta åtgärder
• Tid
• Ansvariga
• Budget
Följ upp, utvärdera och revidera

Läs mer på www.handisam.se

Avsätt resurser, utse ansvariga och samordnare
Ett första steg kan vara att avsätta resurser för arbetet och att utse samordnare.

Funktionshindersperspektivet måste integreras i hela organisationen med nyckelpersoner som har ett ansvar för att planera och bevaka tillgängligheten inom olika områden – som information, lokaler och verksamhet. Någon bör utses med ansvar att ta fram en handlingsplan. Dessutom behövs någon som ansvarar för att samordna arbetet.

Myndighetschefen är ytterst ansvarig för att myndigheten ska bli tillgänglig. Det är också myndighetschefen eller i förekommande fall styrelsen som ska anta den färdiga handlingsplanen.

Gör en nulägesbeskrivning
För att kunna sätta upp mätbara mål för arbetet behövs en nulägesanalys. Denna måste bygga på en kartläggning och inventering av tillgängligheten. Tre områden bör tas med, nämligen
• verksamheten i stort
• information och kommunikation
• lokalerna, inklusive inredning och utrustning.
Handisams checklistor och fördjupningsblad bör användas. Kan laddas ned från www.handisam.se.

Nulägesbeskrivningen bör även inkludera eventuella brister i tillgängligheten som tydliggjorts genom synpunkter från besökare och anställda eller som framkommit i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Inventeringen av lokalerna kan göras etappvis. Prioritera tillgängligheten i entré och entréhall samt toaletter för personer med nedsatt rörelseförmåga. Inventera även miljöer som ofta används av allmänheten samt lokaler för undervisning och möten. På sikt bör alla delar av lokalerna vara inventerade.

Om inventeringen görs etappvis bör planering av när de olika etapperna ska inventeras finnas med i handlingsplanen.

Även nyare lokaler, som vid en flyktig genomgång verkar vara tillgängliga, har ofta brister i tillgängligheten. Det är exempelvis relativt vanligt med olämpligt placerade manöverdon, otillräcklig kontrast- och varningsmarkering och olämplig placering av inredning i hygienrum samt brister när det gäller utrustning. Det är därför viktigt att man även kartlägger tillgängligheten i nyare byggnader.

Nulägesbeskrivningen bör exempelvis ta upp hur funktionshindersperspektivet hanteras
• i policydokument och planeringsarbete
• vid upphandling och inköp
• när det gäller vilket behov av kompetens inom området som behövs på myndigheten.
Analysera, prioritera och ta fram mätbara mål
Resultatet av nulägesbeskrivningen måste analyseras innan myndigheten tar ställning till vad som är mest angeläget att åtgärda – och som ska prioriteras. Mätbara mål på kort och lång sikt för myndighetens information, lokaler och verksamhet bör formuleras. Även för områdena kompetens, upphandling och integrering av funktionshindersperspektivet bör mål formuleras.

Vissa grundprinciper bör följas vid prioritering. Oavsett funktionsförmåga ska alla kunna
• ta del av myndighetens grundläggande information
• kommunicera med myndigheten
• ta sig in i lokaler där myndigheten verkar samt ta sig till de mest besökta delarna
• delta i möten och i undervisning
• använda toalett.
Dessutom ska åtgärder som ökar säkerheten vid förflyttning vara prioriterade, exempelvis kontrastmarkering av större glaspartier. På arbetsplatser och högskolor ska gemensamma utrymmen prioriteras samt att åtminstone några arbetsrum görs tillgängliga. Nyttan av en viss åtgärd i relation till andra tillgänglighetsskapande åtgärder utgör grunden för prioriteringen. Genom att beskriva nyttan av de olika tillgänglighetsförbättrande åtgärderna blir arbetet lättare att förankra i organisationen.

Upprätta åtgärdsplaner och åtgärda hinder
En åtgärdsplan är en sammanställning över vilka konkreta åtgärder som ska vidtas för att ta bort hinder. Planen bygger på inventeringar och synpunkter på brister i tillgängligheten. Åtgärdsplanen konkretiserar de mål som satts upp.

I åtgärdsplanen bör anges tidpunkt för åtgärderna, vem som är ansvarig samt kostnaderna. Om inventeringen av lokalerna görs etappvis, ange när de olika åtgärderna ska vara genomförda. Vissa åtgärder kan vara lämpliga att samplanera.

Underhållsplaner och åtgärdsplaner för lokalernas tillgänglighet behöver samordnas så att ”passa-på-åtgärder” inte glöms bort. De åtgärder som planeras under året bör även kostnadsberäknas och budgeteras. I diskussioner kring vilka prioriteringar som ska göras kan de olika funktionshindersorganisationerna vara en viktig resurs.

Följ upp, utvärdera och revidera
Det är viktigt att tillgänglighetsarbetet följs upp och utvärderas – för att se vilka åtgärder som fullföljts och fungerat och vilka som kanske återstår eller inte gav förväntat resultat.



HANDISAM 5!

Publicerad 2012-09-16 07:29:47 i Politik!

Välkommen till handisam•Gör tillgängligt •Tillgänglig verksamhet•Samlat material

7Samlat material

Här hittar du material som vi på Handisam tagit fram och som kan hjälpa dig i arbetet med att göra din information tillgänglig. Vårt material om tillgänglighet är främst skrivet för personer som arbetar på myndigheter, men kan med fördel användas av alla som arbetar för att förbättra tillgängligheten.

Riv hindren – Riktlinjer för verksamhet
Avsnittet som rör tillgänglig verksamhet ur Handisams riktlinjer för tillgänglighet - Riv hindren.

Riv hindren - tillgänglig verksamhet

Checklista för handlingsplaner
Checklistan är till stöd för dig som ska göra en handlingsplan för tillgänglighetsarbetet.

Checklista för att göra handlingsplaner

Senast uppdaterad 2012-06-28Till sidans överkant

HANDISAM 4!

Publicerad 2012-09-16 07:26:25 i Politik!

Välkommen till handisam•Gör tillgängligt •Tillgänglig verksamhet•Personalpolicy

7Personalpolicy

En arbetsplats personal- och arbetsmiljöarbete avgör om personer med funktionsnedsättning kan arbeta där på lika villkor. Det handlar om hur rekrytering, befordran, internutbildning går till och hur arbetsmiljön är utformad. Det rör också rehabiliteringsansvar.


Funktionshinderperspektivet måste därför lyftas fram i arbetsplatsens olika policydokument, till exempel i personalpolicy, mångfaldsplan och arbetsmiljöpolicy. Med funktionshindersperspektiv menas att alltid utgå från att människor har olika förutsättningar. Då är det viktigt att hitta de hinder som finns för att alla kan vara delaktiga och att undanröja dem.

Här kan du läsa mer om

vad som är viktigt att tänka på vid rekrytering
vad som är viktigt att tänka på vid befordran
lagen som förbjuder diskriminering i arbetslivet.
Senast uppdaterad 2011-10-27Till sidans överkant

HANDISAM 3!

Publicerad 2012-09-16 07:24:47 i Politik!

Nedanstående är av intresse för oss med allergi/överkänslighet. O det kan ev ge oss ngt:


Välkommen till handisam•Gör tillgängligt •Tillgänglig verksamhet•Inköp och upphandlingar

7Inköp och upphandlingar

Vid upphandlingar, avrop från ramavtal och anlitande av konsulter bör krav på tillgänglighet ställas. Det gäller även vid inköp av allt från förbrukningsvaror till möbler och kontorsutrustning. Kraven kan gälla tillgänglighet till varor och tjänster, till exempel kunskap hos den som anlitas. Det är också viktigt att krav på tillgänglighet ställs när man bygger nytt eller hyr nya lokaler.

Handisams riktlinjer kan på olika sätt användas som utgångspunkt för krav i upphandlingar. Krav kan också ställas genom att hänvisa till en standard.


Stora och samordnade upphandlingar underlättar för att få fram produkter och tjänster som är användbara för alla. Som en hjälp när ni ska upphandla tillgängligt finns Vervas vägledning Avropa användbart!

Det finns en lag om upphandling. Den gäller vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner. I lagen står att tekniska specifikationer bör göras med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionshinder eller utformning med tanke på samtliga användares behov.

Lagen om offentlig upphandling - Länk till riksdagens webbplats


Vägledningen Avropa användbart! - Länk till Statskontorets webbplats

HANDISAM 2!

Publicerad 2012-09-16 07:17:16 i Politik!

Konstaterar efter en första skumning av texten ett det är här vi får problem. Det står upptaget en massa som gäller andra funktionshinder. Men det står växter upptaget som anpassning för oss. O det står inte ngt om städning ventilation djur rök/damm o parfym/irriterande dofter.

Citat:

Välkommen till handisam•Gör tillgängligt •Tillgängliga lokaler


7Tillgängliga lokaler

För att alla ska kunna besöka din verksamhet och arbeta hos er är det viktigt att den fysiska tillgängligheten är bra. Byggnaden, utformningen av rummen, inredning och utrustning måste vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Det innebär till exempel att det inte ska finnas några nivåskillnader som utestänger personer som använder rullstol, att det finns välplacerade skyltar med tydlig text så att personer med nedsatt syn kan hitta rätt i byggnaden och att det inte finns några växter som kan skapa problem för personer med allergi.

Här kan du läsa om vad som är viktigt att tänka på så att alla kan

förflytta sig till entrén
förflytta sig genom entrén
förflytta sig inne i byggnaden
använda byggnaden
utrymma vid nödsituationer.

Du kan också läsa vad som är om

skötsel och rutiner
kontorsutrustning.

Vi har också tagit fram material som kan vara till hjälp när du och dina kollegor ska arbeta med tillgängliga lokaler. Här kan du ta del av Handisams

samlat material.

Slut citat!

HANDISAM!

Publicerad 2012-09-16 06:56:37 i Politik!

Detta är det första som kommer upp på sidan HANDISAM!

Handisam samordnar funktionshinderspolitiken i Sverige. Vi arbetar för att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.

Nyheter
Om Handisam
Medarbetare
Projekt
Uppföljning och statistik
Prioriterade områden
Beställningsformulär
www.handisam.se
Kontakt

tel:08-600 84 00 mailto:info@handisam.se
http://www.facebook.com/pages/Handisam/415971517891

Svar från Kristdemokraterna!

Publicerad 2012-09-16 06:21:49 i Politik!

Hej Gerd,
Kristdemokraternas parti- och riksdagskansli finns i riksdagens lokaler. Och dessa lokaler omfattas samtliga av den tillgänglighetspolicy som riksdagsförvaltningen antagit. Policyn följer helt Handisams rekommendationer.
Såväl personal som besökare som vistas i riksdagens lokaler ska kunna göra det med full tillgänglighet oavsett funktionsnedsättningar. det finns mer information om detta på riksdagens hemsida www.riksdagen.se

Jag har själv allergi mot djur och parfym och till del damm och min uppfattning efter att ha arbetat i dessa lokaler i drygt 18 månader är att det är en god efterlevnad.
Dock krävs en ständig uppmärksamhet och ansvar har ytterst varje chef.

mvh
Acko Ankarberg Johansson

______________________________________________
Acko Ankarberg Johansson
Partisekreterare
Kristdemokraterna

Svar från Centerpartiet!

Publicerad 2012-09-16 06:19:28 i Politik!

Hej!
Tack för ditt brev och för dina frågor. Jag vill vara ärlig och svara dig att tyvärr kan vi inte garantera detta, varken att regeringens, riksdagens eller våra egna partilokaler är allergisanerade. Vi kan heller inte garantera att våra politiker eller vår personal uppfyller de krav du ställer.

Vi är dock medvetna om problemen med allergier och överkänslighet och gör vår personal medveten om vilka problem djur/rök/damm/dofter kan förorsaka.

Jag vill slutligen än en gång tacka dig för att du gör oss uppmärksamma på denna fråga

Vänligen,
Inger Fredriksson

Centerpartiets Riksorganisation
www.centerpartiet.se | centerpartiet@centerpartiet.se
_______________________________

Apoteken o Läkemedelsförsörjningen!

Publicerad 2012-09-14 07:52:00 i Politik!

Jag har skrivit till Finansdepartementet o Socialdepartementet!..

Jag skrev så här:

Citat:
Det är under all kritik att Apoteksbolagen inte kan tillhandahålla dom läkemedel som jag o andra har fått utskrivna.

Jag har inom mindre än ett år blivit utan 3 st läkemedel. 2 stycken ersattes av ett annat.

Den ena var slut i ett halvår- Hjärtmedicin- Salures.
Den andra finns inte längre i den beredning som jag hade o den jag har nu irriterar- Astma-Allergimedicin-Atrovent.
Den tredje finns inte att tillgå för tillfället. O den går inte att ersätta- Allergimedicin- depåt Disofrol. 

Jag känner att hela min existens är hotat. Jag har en Atopisk Polyvalent Allergi samt Överkänslighet som är omfattande medicinerad o som kräver miljöanpassning o Vb andningsskydd osv.

Mvh!
Gerd Lundsten
Umeå
Slut citat!

Att motivera mig själv!

Publicerad 2012-09-14 01:58:00 i Träning!

Be för mig! Snälla!

Det är tungt att vara uthållig o hela tiden motivera mig själv till att vara aktiv.

Jag håller på med egenstyrd arbetsterapi o sjukgymnastik.

O det är pga att den radda rehab.konsulter som Umeå kommun använt sig av inte har respekterat el tagit med min omfattande allergi/övrkänslighet o dess krav på mig o min omgivning.

Detta gjorde att mina arb.trän.placeringar inte fungerade. Chefer föreståndare arbetskamrater motarbetade mig. Utsatte mig för systematisk allergen/irritansprovokation.

För att göra en lång historia kort:

Det var inte roligt! Jag bröts ned.

Den hemtjänstpersonal som kom till mina föräldrar Margit o Helge Sandgren var nonsjalanta, inte allergianpassade o oprofessionella utan respekt för att Pappa var nästan blind o nästan döv. Min Mammas demens respekterades inte heller. Dessutom syntes det att personalen var urförbannade. Utan tanke på att ett sådant beteende var o är orsaken till att jag har sjukersättning.

Den hemtjänstpersonal som kom hem till oss när min pappa Helge Sandgren bodde hos oss för att avlasta mig var inte heller allergianpassade som det var sagt o beställt.

Cigarettrök luktade dom inte. Däremot fick jag alltför ofta vädra korsdrag pga deras parfym tog sig uppför trappan av egen kraft. Jag vet inte hur mkt djur dom hade med sig på kropp o kläder.
Den hemtjänstpersonalen var också urförbannade. Helt utan tanke på att ett sådant beteende var o är orsaken till att jag har sjukersättning.

Jag bröts ned till självmordsnivå. Nu har jag kört egenstyrd arbetsterapi o sjukgymnastik så pass långt att jag är konstruktivt aktiv.

Men jag tappar gnistan emellan varven o jag får kämpa hårt med att motivera mig till nya dåd varje morgon dag kväll o natt.
Jag har det kämpigt med att motivera mig till att träna o motionera som jag ska o dessutom måste göra eftersom det ingår i vård o behandling för min allergi o överkänslighet.

Be för mig! Snälla!

Utbränning o Utmattningstillstånd!

Publicerad 2012-09-13 08:37:51 i Utbränning o Utmattningstillstånd!

Jag brände ut mig och hamnade sedan i ett utmattningstillstånd pga jag konsekvent sade NEJ till icke allergi- och överkänslighetsanpassad arbetsmiljöin inom Umeå Kommun. Mao precis tvärt om mot för dom flesta som bränner ut sig och hamnar i utmattningstillstånd. Dom flesta som bränner ut sig kan inte säga nej. Jag sade nej. Jag är tvingad att säga nej vare sig jag vill el inte pga min omfattande Allergi o Överkänslighet o dess krav..
.
Detta har ställt till det för mig i kontakten med Umeå Kommun o dess Rehab.konsulter (en lång radda). Det slog slint i huvudet på dom. Dom begrep ingenting. Dom kunde ingenting när det gällde gällde Allergin och Överkänsligheten o dess behandling, famakologisk och icke farmakologisk. Dom  var inte villiga att ta in information om min allergi o överkänslighet o dess behandling. Hade jag kommit i rullstol hade dom haft hela bibban på bordet innan jag överhuvudtaget hade sagt ngt. Jag var tungen att bli arg o mer el mindre slå dom i huvudet o i princip tvinga dom att ta fram den inskickade informationen om min A/Ö. O jag fick ändå inte ngt intresse el  respekt från dom. Tvärtom. Föraktet var ofta mkt tydligt.
 
Dom fattade inte att jag var o är tvingad att säga nej till sådant som inte är allergi- o överkänslighetsanpassat. Det slog slint i huvudet på dom.
 
O alla psykologiska psykiatriska psykosociala utredningsformulär som jag tvingades att fylla i gång på gång var INTE UTFORMADE efter dom krav som allergi o överkänslighet ställer på mig o omgivningen. Det som är rätt och riktigt för mig som omfattande allergisk o överkänslig är helt fel och tyder på ngn form av sjukdom bokstavskombiantion. Vilket gjorde att Läkaren till slut TVINGADE in mig i en diagnos som INTE stämde överens med mig som person. Läkaren sade också i en handviftad i förbifarten uttalad bisats att han specialist i -psykatri o medicin-. VIlket jag har mkt svårt att tro iom hans totala brist på kunskaper o intresse för min Atopiska Polyvalenta Allergi samt Överkänslighet och den omfattande icke farmakologiska o farmakologiska behandlingen. Det var mig det var fel på. Inte omgivningen. Dom som inte klarar av att allergianpassa sig själva o den omgivande miljö.
 
Jag rår inte för att jag har en Atopisk Polyvalent Allergi samt Överkänslighet som ställer stora kvar på mig  min omgivning. Jag skulle helst slippa. Det skulle underlätta ALLT. Arbete fritid vänner.
 
Det jag nu gör o hela tiden har gjort, är egenstyrd Arbetsterapi o Sjukgymnastik. Allt jag gör är antingen Arbetsterapi el Sjukgymnastik el båda delarna. Jag har ju som sagt inte ngt problem i grunden med att säga nej. Detta är både en fördel o en nackdel. Fördel för min A/Ö som då får vara i lugnt skede. O nackdel för min chans att arbeta och få en inkomst i allt som innebär personkontakt el tal i tfn. Mao i princip allt påverkas av min omfattande A/Ö. Allt måste anpassas o moment måste uteslutas o jag måste skyddas.
 
Jag har inget val.
Allt annat leder till mer el mindre påtvingat självmord. Långsamt el snabbt. O det kanske Umeå Kommun med personal vill....  Då slipper dom ju även omvårdnadsansvaret.... Mkt praktiskt lättsamt o tankebefriat.
 
Jag är inte perfekt själv o kan göra fel.
MEN! När jag får förklarat för mig att jag gjort fel så brukar jag klara av att förstå det och göra rätt. O jag brukar vara mkt noga med andra personers allergi funktionshinder  osv för att dom ska känna sig trygga och välkomna. O jag brukar vara noga med arbetsmiljön också när det gäller andra personer.
 

Allergi o Överkänslighet- Behandlingens mål!

Publicerad 2012-09-13 06:54:00 i Allergi/Överkänslighet- Behandling!

13/9-2012

Målet med den icke farmakologiska behandlingen (allergianpassningen) o den farmakologiska behandlingen (läkemedel) är att allergin/överkänsligheten SKALL vara under god SYMTOMKONTROLL o i LUGNT SKEDE.

Vi med allergi/överkänslighet SKALL med andra ord SE o LÅTA KÄRNFRISKA UT.

Det är här problemet från omgivningen kommer.

När jag har berättat om min A/Ö o dess behandling o miljö- o aktivitetskrav för tex läkarstuderande chefer arbetskamrater mfl så ser jag hur det tidigare INTRESSET övergår i ett mkt illa dolt FÖRAKT. Som då utmynnar i att miljö- o aktivitetskrav INTE uppfylls. I synnerhet om inte reaktionerna kommer inom 5 minuter efter allergen-/irritansprovokationer.

Detta är ett stort problem för mig o andra med A/Ö iom att det hela ofta utmynnar i att omgivningen mer el mindre med psykiskt våld tvingar mig o andra med A/Ö till A-/Ö-reaktioner pga allergen/irritansprovokationer (våld överfall). Reaktioner som förstör våran hälsa o kondition för en kortare el längre tid framöver. Detta förstör då också våra möjligheter till att arbeta få en inkomst o göra våra arbetsinsatser i samhället.

Dessa påtvingade (överfall) reaktioner förstör även våra möjligheter till teambildningens inkorporerande/asimilerande delaktighet o jämlikhet inom arbete o fritid. Vi försvinner ju när vi får våra reaktioner o vi är ofta extra känsliga när vi kommer tillbaka. O omgivningen är förbannade över att vi har varit borta. Dom tänker inte på att deras nonsjalans o förakt för miljökraven mm är orsaken till vår frånvaro på arbete o fritidsaktiviteter. Detta omöjliggör våra möjligheter till naturlig o självklar delaktighet o jämlikhet.

Det är värst när nonsjalansen o föraktet kommer från chefer o personal inom hälso- sjukvård- o omsorg. Mao dom som SKALL TA HAND OM OSS när så krävs.

Jag vägrar att få reaktioner på beställning från omgivningen för att dom ska få bevis på min A/Ö. Det är lika med påtvingat självmord (snabbt el långsamt) att tvingas till reaktioner pga omgivningens oförstånd o snedvridna krav på bevis på min A/Ö.

Det är misshandel att utsätta en A/Ö person för allergen-/irritansprovokation.

Vi behöver inte veta om provokationen för att vi ska få en reaktion. Reaktionen är redan i aktion innan vi blir medvetna om att den är aktiverad.

Uppdat: Min Dräger Halvmask- Endagsfilter!

Publicerad 2012-09-12 10:16:00 i SKYDD

Jag har fått ett MKT POSITIVT och GLATT BESKED från Emil och Joakim på Dräger Safety.
Dom lägger in Dräger X-Plore 2100 på Webshopen under veckan.
 
Då kan alla som vill och behöver en bra (anser jag) halvmask beställa den.
En mask som sitter bra (anser jag) även när man joggar. Och som är lätt att hantera och som har ett bra praktiskt endagsfilter som inte blir en kolloniodling av bakterier mögel o svamp.
 
Den finns i bla S/M (den jag har) och M/L. Och filtren finns i FMP2 för damm och FMP 3 som också tar gaser.
 
__________________________________
Tidigare inlägg!
__________________________________
 
Jag ska på med mitt sista endagsfilter på min halvmask  Dräger X-Plore 2100. Som fungerar SÅÅÅÅ UTMÄRKT!
 
Jag var in på deras Weschop o där fanns det inte några filter trots att hon jag pratade med när jag köpte masken och första omgången storpack filter sa att det skulle läggas in på Webshopen deras så att det fans att hitta där nästa gång jag behövde filter.
 
Jag har ringt 2 av deras återförsäljare här i umeå, Ahlsells och Björnkläders återförsäljare GROLLS  här i Umeå.
 
- GROLLS hade hört talas om masken och hade expedierat  filter förut. Han skulle kolla var det finns ngt filter.... och i vilket lager???
- Ahlsells hade inte masken överhuvudtaget trotts att dom är upptagna som återförsäljare enligt det besked jag fick av föregående kontakt.
 
Det känns tämmeligen lönlöst att ringa dom 2 återstående återförsäljarna. Jag har kollat på nätet och dom har inte Dräger X.Plore 2100 med endagsfilter.....
 
-SKYDDA har en wbbshop och dom har inte masken enligt produktlistan.
 
-TOOLs= LAITIS har inte heller detta enligt Webben. Jag har ringt och pratat in ett meddelande.... Dom har ringt upp nu och dom kan ta hem från en leverantör som dom normalt inte använder sig av. Och blir det för 25pack FMP3 et pris på 735kr. Hmmmmm Hmmmmm!
 
Tja! Jag får kontakta Astma- och Alelrgiförbundet....... Hmmmmmm Hmmmmmm Hmmmmm......
 
VI måste kunna få tag på en praktisk och användbar mask som sluter tätt och som har praktiska endagsfilter som inte blir en flerdagskolloniodling för svampar bakterier och mögel.....
 
Jag har också ringt DRÄGER Safety...... 
JAG HOPPAS OCH TROR OCH BER ATT MASKEN SKA KOMMA IN PÅ WEBSHOPEN DERAS!
Precis som dom har sagt och lovat....
 
Bilden är från i våras i början av pollensäsongen då jag testade att använda den för första gången.
Den fungerar utmärkt bra. Jag använde den under värsta pollensäsongen på länge när vi målade 2,5 vägg och en massa fönster på huset.
Jag kilade som en ekorre uppför och utför stegar trappstegar och byggställningen utan att tappa PEF-standard och kondition.

Läkemedelsförsörjningen!

Publicerad 2012-09-12 07:52:00 i RIS- Huvudlöst bemötande!

 
 
 
 
 
Det är under all kritik att Apoteken inte kan tillhandahålla dom läkemedel vi fått utskrivna av läkare. 
 
Det är under all kritik att vi med allergi/överkänslighet ska tvingas till farligakostsamma byten..... 
 
Sverige måste kanske kräva ett brett anpassningsbart läkemedelssortiment av dom olika Apoteksbolagen. Vi måste få tillbaka det breda anpassningsbara sortimentet av allergi/överkänslighetsmediciner igen..... Samt övriga mediciner som vi också måste anpassa efter vår allergi/överkänslighet.
 
Ngt annat är skandal.

Politiskt aktiva jag känt/känner!

Publicerad 2012-09-12 07:26:45 i Politik!

 
Känner el har känt 6st politiskt aktiva personer fördelat på följande partier:

-Arbetarepartiet fd Rättvisepartiet Offensiv 1 person- Jan Hägglund. Bekant! Moraliskt stöd! 
-Kristdemokraterna 3 personer- Hele'n o Kennet Edlund o Östen Albertsson. Fd vänner!
-Moderaterna 1 person- Eva Miller. Fd körkompis!
-Folkpartiet 1 person- Ahmed Hersi. Bekant! Fd arbetskamrat!
 
Dessa personer känner till min allergi/överkänslighet o mina problem med studier arbete rehab osv osv. 
 
Ingen av dom har, vad jag vet, gjort ngn skillnad när det gäller tillgänglighet delaktighet o jämställdhet för personer med allergi/överlänslighet mot djur rök/damm parfym/irriterande dofter. 
 
Ingen av dom har reagerat som stöd  för vår situation pga mina insändare o brev till Umeå Kommun angående allergi/överkänslighetsanpassning.
 
Ingen av dom har, mig veterligt, skrivit ngt i tidningarna som stöd för oss med allergi/överkänslighet.
 
Det har gått bra att ringa o be om valröst o stöd för partiet el medverkan på valsedel som icke aktiv uppbackning........ 
 
Men? 
 
Hur är det med tillgängligheten delaktigheten o jämlikheten? 
Är partiernas lokaler o aktiva politiker djur- rök-/damm- parfym-/irriterande doftfria så att vi också kan delta aktivt o jämlikt i den politiska miljön? 
 
Tillgängligheten delaktigheten o jämlikheten har inte ökat. 
 
 
 
 
 
 

Skickat till dessa partier!

Publicerad 2012-09-12 04:41:58 i Politik!

 
Skickat till:
-Socialdemokraterna 
-Arbetarepartiet fd Rättvisepartiet Offensiv
-Folkpartiet 
-Centerpartiet
-Kristdemokraterna
-Miljöpartiet
 
Är Regering o Riksdag tillgängliga för personer med allergi/överkänslighet mot djur rök/damm parfym/irriterande dofter? 
 
Är regeringens/riksdagens politiker i personal djur rök/damm parfym/irriterande doftfria till kropp kläder o skor? 
 
Är partiernas kanslier o valrörelser djur rök/damm parfym/irriterande doftfria? 
 
Mvh! 
Gerd Lundsten Umeå 

Ber om ursäkt!

Publicerad 2012-09-12 04:11:19 i Allmänt

Ber om ursäkt för den bristande stylingen på texterna på slutet. Skrivfunktionernà krånglar då jag skriver inlägg via min I-Phone. Jag förenklar processen genom att skriva på anteckningar o sedan kopiera o klistra in i här.
Jag ber om tålamod. 

Arbetsrehab.skandalen 4!

Publicerad 2012-09-12 04:07:22 i Utbränning o Utmattningstillstånd!

 
Det ska inte vara lika med självmord att ge sig in i en arbetsrehab/arbetsträning. 
 
Det ska inte vara så att jag med min Polyvalenta Atopiska Allergi blir systematiskt utrökt utskälld utklöst o utparfymerad pga bristande till obefintliga o kunskaper i ämnet Allergi/Överkänslighet hos både rehab.konsulter föreståndare o arbetskamrater. Detta gäller både Komun o Landsting.
 
En mkt stor slentrian o brist på intresse hos rehab.konsulterna finns också. Vilket mkt väl kan bero på att Umeå Kommun, liksom andra Kommuner, inte betalar för hela rehab.paketet. 
 
Men det är inte roligt att besöka nära o kära som bor på Kommunens äldreboenden. Det triggar ångesten iom bristen på respekt o gehör för djur- rök-/damm- parfym-/irriterande doftfritt på dessa boenden. Kampen har varit fruktansvärt hård. I synnerhet vid flytten från Geriatrik till särskilt korttids/långtidsboende. Det ska inte vara modell överkörning med ångvält.
 
Jag kände o känner mig kastad på Dovamyra både som: 
 
-vård- o omsorgstagare med A/Ö.
-vård- o omsorgstagare med anhörig med A/Ö.
-anställd med A/Ö. 
-arbetssökande med A/Ö 
-arb.tränande anställd med A/Ö. 
-presumtiv vård-omsorgstagare med A/Ö.
-PRAO/PRYO/praktikant/ studerande med A/Ö. 
-arb.marknadsplacerad med A/Ö.
-osv osv. 
 
Detta orsakade då utmattning med tillhörande depression o ångest.
Numera så dyker depressionen/ångesten upp emellanåt o gör mig då tillfälligt ställd. Jag kommer relativt snabbt över detta genom tro kärlek o vänskap. Tankar som värmer stärker o lyfter upp mig. Särskilt viktigt är det på natten o min älskade skatt måste få sova. Trygg i sin vetskap om att jag gör mitt bästa för att må bra. 
 
Det är svårt o tungt för mig att Michael är den enda som ställer upp till 100% på det som krävs för att min allergi/överkänslighet ska vara under god symtomkontroll. 
Det står inte i mänsklig makt att göra mer än vad han gör. Det är ett underverk. 
 

Trädgård & allergi! Nr 2!

Publicerad 2012-09-12 02:34:00 i Trädgård och Allergi!

Jag håller på med att lägga om en radda trädgårdsplattor. Det är viktigt att dräneringen fungerar såväl sommar som töig vinter. 
 
Jag måste använda andningsskydd när jag jobbar med trädgårdsplattor häckklippning ogräsrensning o annat för att inte få in katt mögel damm o annat allergent/irriterande i mina  andningsvägar.
 
Om jag inte använder andningsskydd när jag jobbar i trädgården eller med annat som är dammigt irriterande el allergent får jag rethosta snuva o sänkta PEF-värden som orsakar andfådhet o dålig ork vid ansträngning.
 
Jag måste skydda mina andningsvägar.
Jag har inte ngt val.
 

Skickat till regeringen!

Publicerad 2012-09-10 07:55:47 i Politik!

 
9/9-2012 regeringen nr 2 e-mail
 
Från:automatsvar@regeringen.se
Till:registrator@primeminister.ministry.se
 
Datum:9/9/2012 01:49
 
Från: Gerd Lundsten
 
Meddelande: Hej Fredrik Reinfeldt ! 
 
Är Regering o Riksdag tillgängliga för personer med allergi/överkänslighet mot djur rök/damm parfym/irriterande dofter? 
 
Är regeringens/riksdagens politiker i personal djur rök/damm parfym/irriterande doftfria till kropp kläder o skor? 
 
Är partiernas kanslier o valrörelser djur rök/damm parfym/irriterande doftfria? 
 
Mvh! 
Gerd Lundsten Umeå 

Skickat till Fredrik Reinfeldt!

Publicerad 2012-09-09 08:53:00 i Politik!

Hej  Fredrik Reinfeldt! 

Ta o gå in på min BLOGG o läs om allergi/överkänslighet o hur vi blir bemötta. Det kan vara mödan värt att kolla. Vi kämpar förgäves i alldeles för stor utsträckning. På egen hand utan stöd förståelse respekt el riktiga åtgärder. vi behöver regeringens hjälp o fulla stöd.
 
http://gerdeliselundsten.blogg.se

Mvh!
Gerd Lundsten 
Umeå 

Arbetsrehab.skandalen 3!

Publicerad 2012-09-09 08:29:00 i RIS- Huvudlöst bemötande!

 
Arbetsrehab.skandal 3!
 
Jag vet nu inte på rak arm i vilken ordning som alla olika arbetsrehab.konsulter o vändor kommer. Vissa har jag varit 2 omgångar hos. Allt finns dock i mina anteckningar o i min journal.
 
Ingen rehab.utredning, arbetsmiljöutredning, rehab.planering, rehab,utvärdering gjordes. Umeå Kommun betalade aldrig för några fullständiga arbetsrehabiliteringar. 

Arbetsrehab.skandal 2!

Publicerad 2012-09-09 06:17:00 i RIS- Huvudlöst bemötande!

Rehab.skandal 2!
Umeå kommuns dåvarande företagshälsovård: Kommunhällsan.
 
Läkaren hade inget intrese av att sätta sig in i allergins/överkänslighetens medicinska behandling o dess grundläggande krav på miljöanpassning. Läkaren o Konsulenten som hade hand om den psykosociala arbetsmiljön ansåg att det skulle gå hur bra som helst med hundar på mitt jobb bara jag mådde bra psykiskt o var på bra humör. 
 
En kurator var dock mkt bra o tog in det jag sa. Men hon hade inte ngn makt. Räknades inte i hackordningen på Kommunhälsan. 
 
Skyddsingenjören kunde inte göra ngt eftersom Umeå Kommun inte betalade för hans tjänster. 
 
Dom försökte tvinga mig tillbaka tIll den icke anpassade arbetsplatsen genom en slutkläm på 5st sk rehab.träffar på dom två 1:a veckorna i januari 2000.
Jag bröt ihop fullständigt o hamnade i utmattningstillstånd med  med depression o ångest. 
 
Jag grät i 2 månader. Det var 2 månader fyllda av ett hårt arbete med att hålla fast i tillvarons Guldkorn innan jag kom ur detta o hamnade i ett subdepressivt/subångesttillstånd.
 
Min make Michael ringde flera ggr/ dag o frågade efter mig o bedyrade mig sin kärlek o vänskap.
Det gjorde också världens bästa svärmor Laila Lundsten.
Teka Kifle ringde var o varannan dag o gjorde samma sak.
Astrid Karlsson ringde var o varannan dag o gjorde samma sak.
Elisabet Jonsson ringde var o varannan dag o gjorde samma sak.
Emma Söderström ringde var o varannan dag o gjorde samma sak.
Det är GULD värt o det har jag talat om för som. O tackat dom för all denna omsorg o omtanke.
 
Ingen rehab.utredning, arbetsmiljöutredning, rehab.planering, rehab,utvärdering gjordes

Arbetsrehab.skandal 1!

Publicerad 2012-09-09 05:42:00 i RIS- Huvudlöst bemötande!

Det är så otroligt många som varit inblandade i min arbetsrehab att jag inte kommer ihåg vad alla heter. Jag har allt nedskrivet o arkiverat. Men det gör så ont att gräva i att jag inte gör det. Därför kommer denna ris-serie om rehab-skandaler inte att innehålla några namn....
 
RIS-1! Start- 1999! Dåvarande avd.föreståndare, avgående o tillträdande områdeschefer, MAS, tillkallad av oss, jag facket, o som trotts detta tog parti mot ossmed allergi/överkänslighet mot djur rök/damm parfym/irriterande dofter.
 
Dom hade ingen respekt för den medicinska sjukdomen o dess krav. Jag skulle tvingas tillbaka till en icke anpassad miljö som ideligen gjorde mig sjuk...... o frånvarande....... Jag krisade ihop......   .
 
Ingen rehab.utredning, arbetsmiljöutredning, rehab.planering, rehab,utvärdering gjordes.

Min framtid!

Publicerad 2012-09-09 04:55:56 i RIS- Huvudlöst bemötande!

Jag ser än en gång min framtid gå åt ......
Denna gång pga apoteksbolagen inte tar hem dom läkemedel som behövs. Det är inte apteksbolagen som ska bestämma vilka läkemedel som ska användas. Det är läkarna. 

Informationsansvaret!

Publicerad 2012-09-06 02:51:00 i Politik!

Skickat till:

lungochallergi.umea@vll.se
ragnberth.helleday@lung.umu.se
annelie.behndig@lung.umu.se
info@norrlandskliniken.se

Ärende: Info.ansvaret!

Så länge ni på Lung-Allergimedicin,
Hud- STD-kliniken, Yrkes- o Miljödermatologen o Medicinska Fakulteten på UMU o Socialstyrelsen inte går ut i media o informerar/upplyser omgivningen om ansvaret för anpassning till djur- rök-/damm o parfym-/irriterande doftfritt mm så tar jag för givet att ni anser att det är OK rätt o riktigt att jag o andra med A/Ö utsätts för dagliga godtyckliga provokationer som orsakar dagliga reaktioner av mer el mindre tydlig el akut karaktär.

Detsamma gäller Personal o Studerande o Elever på Medicinska Fakulteten på UMU o på Vårdgymnasierna osv. Så länge alla inte är djur- rök-/damm parfym-/irriterande doftfria på jobbet o under studietiden så tar jag för givet att ni anser att det är OK rätt o riktigt att jag o andra med A/Ö utsätts för dagliga godtyckliga provokationer som orsakar dagliga reaktioner av mer el mindre tydlig el akut karaktär.
Vilket är tvärt emot gällande behandlingsrutin. Både i går, förr i tiden, o i dag, modern tid.

Ni måste mao gå ut i tidningar radio TV o Internet informera/upplysa om omomgivningens ansvar. Både skol- o studiekamrater arbetskamrater o chefer i olika led har ett överväldigande ansvar. Så länge ni inte gör det tar jag för givet att ni anser att det är OK rätt o riktigt att jag o andra med A/Ö utsätts för dagliga godtyckliga provokationer som orsakar dagliga reaktioner av mer el mindre tydlig el akut karaktär.
Vilket är tvärt emot gällande behandlingsrutin. Både i går, förr i tiden, o i dag, modern tid.

Gerd Lundsten
Leg.SSK
Med Atopisk Polyvalent Allergi samt Överkänslighet som är omfattande medicinerad o med miljökrav o ev andningsskydd mm.

Umeå

Enkelt rytminstrument!

Publicerad 2012-09-05 15:31:32 i Musik

Ta en tom bakpulver- el vaniljburk o fyll den med en valfri mängd ris el gula ärtor. Mängden o medlet bestämmer du själv efter hur du anser att ljudet ska vara.

Dansa o ha kul!

Trädgård och Allergi? Ja! MEN...

Publicerad 2012-09-03 17:30:21 i Trädgård och Allergi!

Ja vi har en trädgård.
 
En orsak till att den ser ut som den gör är att vi inte har några barn.
MEN å andra sidan så MÅSTE barnen lära sig hur man gör för att inte bli snoriga och igensvullna.... Jag fick lära mig det..... Och det är ngt som jag ALDRIG ÅNGRAR att jag lärde mig.....
 
Men den är lättskött och den doftar inte.
Jag har tagit bort många växter pga dom har:
 
-doftat, sällsynt FELVAL tex liljor som doftat fast det inte stod så.....
-inte har vuxit frejdigt. 
-vuxit hejvillt och okontrollerat.
-kräver vatten i solen.
 
När jag jobbar i trädgården har jag på mig en halvmask Dräger X-plore 2100 med endagsfilter.
 
-Det tar max en halvdag per säsong att rensa ogräs och då har jag andningsskydd på mig. Jag är VÄLDIGT EFFEKTIV och närmast skoningslöst bortlyftande när jag rensar ogräs. Jag får oftast upp hela rötterna på ogräset så då kommer dom inte tillbaka så lätt.
 
-När jag sågar ned grenarna på pilen har jag också andningsskydd. Det tar en dags konsentrerat sågande och grentuggande. Bra motion och styrketräning.
-Häcken är för närvarande en Kanadensisk haggtorn.
Den ska jag byta ut mot en granhäck el ett staket.... Det blir förmodligen en granhäck. Den tål jag bättre. Och den är grön på vintern.
 
Som det är nu så tar det ca 2 dagar att handklippa, bra styrketräning det också, ca 80 plantor. Och refsa ihop och grentugga.
 
Vi har väldigt lite gräsmatta och den är mager och tärd pga av barrträden. Och vi uppmuntrar den inte med gödsel.
 
Rabbaten på framsidan är mest fritt växande och tärd av pilen. Jag rensar bara ogräs 1gge/år.  Nästa år ska jag gräva upp alla blommor och rensa bort sådant som inte trivs under pilens tak.... för mörkt opch torrt. Barrträden trivs jättebra under taket och i torkan.
 
På baksidan så är det lättare iom skugga och fukt. Där får det inte bildas fuktiga sunkiga unkna områden som irriterar. Så där har vi dränerat grundligt. Och vi på baksidan har vi sådana växter som växer snällt och frodigt och som jag vet sedan barnsben att jag tål.
 
Jag måste jag ha andningsskydd på mig när jag gräver i trädgården och i komposten. Det gäller tex när jag lägger om trädgårdsplattor eller marksten. En orsak till att jag har andningsskydd är dels pga ev möggel i marken och dräneringen och det faktum att vi har frispringande katter i området.
 
Och jag ser hällre en katt runt knuten och stänger dörrar osv när vi inte har uppsikt över ingången och tar hällre  in stolsdynor osv än att jag ser möss vanliga råttor och skeppsråttor osv runt knuten....
 
Jag kommer att återkomma med en plan över trädgården eftersom den faktiskt är mkt lättskött och pga jag faktiskt tål den....när jag går och står... och sitter på stol..... el ligger i solsäng....
 
På bilden har jag andningsskyddet på mig och jag har just kommit in efter att ha plockat ogräs konsentrerat i ca 3 timmar. Och det kom ett varmt och lätt duggregn efter ca halva tiden. Så jag blev genomblöt. Men det är inte ngt problem när andningen och värmepannan fungerar som den ska. Och det gör den iom andningsskyddet. Lungorna håller standarden.
Jag är MKT lycklig över att det fungerar SÅ bra.
Jag bestämmer dessutom själv när jag med skydd gör saker som jag inte tål. Och jag bestämmer själv helt och hållet över min rätt att skydda min hälsa och mina luftvägar. DET är ngt som jag tackar Gud för! Skulle ngt mot förmodan gå snett så retar jag inte ngn med min frånvaro.
 
Jag är inte heller beroende av en tämeligen godtycklig och nonsjalant omgivning som inte respekterar djur- rök-/damm- och parfym-/irriterande doftfritt. Det är en konst att inte dra in allergener och irritanser in i huset. Via skor och kläder osv....
 
Det är ett ständigt tvättande.... Arbets- garage-trädgårdskläder används kanske en eller 2 dagar och så tvättas dom..... Sliter ut kläderna i tvättmaskinen rent generellt.......
 
Och skorna! Inga uteskor inne.... dom stannar på den stora dörrmattan......
 
 
r.
 
 

Simmat!

Publicerad 2012-09-03 11:53:52 i Träning!

Tränat i dag:
52 längder bröstsim. 25m bassäng.

30 längder gick med bra energi innan jag började storgapa efter luft. Svårt att beskriva hur det känns o fungerar....
Det gick hur som helst lite för fort för att lungor o hjärtmuskelskada ska kunna tillhandahålla gascäxlingen som krävs.

Gick upp o tog Atrovent o Bricanyl.

Fortsatte att simma 22 längder till med förbättrad andning o bra driv på simtagen.

Nöjde mig med 52 längder eftersom lungorna varit lite krassliga ett tag. Men det gick bättre än väntat att simma.

Normalt brukar jag simma 80 längder. O jag har simmat 120 längder som mest i våras.

My Atopic Polyvalent (Fr) Allergy!

Publicerad 2012-09-02 08:22:00 i Min Allergi/Överkänslighet

My allergy/oversensitivity:

Animals.

Smoke. Dust.

Hygien- skin- and hairstylingproducuts with fraganse.

Chemicalteknical cloths- and housecleaning produkts with smell/fraganse.

Buschland. Swamps. Flowers with fragranse/parfyme and a selection of green plants.

Pollen.

Snowmelting season.

Autumn fall.

Food read notes/anteckningar.

Min matallergi!

Publicerad 2012-09-02 08:19:16 i Min Allergi/Överkänslighet

Min matallergi.

 

Jag har en Atopisk Polyvalent Allergi mot en hel massa saker bla matvaror.  Jag ska inte äta maträtter gjorda på följande matvaror:

När jag är förkyld el har astma efteråt så retar tom particklarnas landning på luftrörens svullna slemmhinnor. Då retar blotta doften från mat som jag tål att andas in och äta i vanliga fall. Detta skall inte blandas ihop med allergi/överkänslighet.

Det finns berörings- och kemiska känselkroppar ända ut i i arteriolerna.

Dessa kommer i kläm när slemhinan är inflammerad presis som i ett sår eller blåmärke. Precis som det gör ont när man rör i ett sår el ett blåmärke så gör det ont när particklar landar på slemmhinnan. Kraften i smärtan beror på hur djupt in i luftrörets vävnad som infektionen/inflammationen sträcker sig. Ju mer den går in i slemhinnan och i musklerna desto mera ont gör det. Eftersom detta då också egagerar dom känselkroppar som finns i luftrörens muskler. Dessa muskler ska inte blandas ihop med dom muskler som går från luftrör till lungsäcken och revbenen.

Om man inte slutar att slå på blåmäörket blir det sår. Om man inte slutar att klia i ett sår så blir det sår.

Precis så är det även i luftvägarna. Det är därför det gör ont att nadas hosta prata. Luftsrömmen sliter på den svullna slemmhinnan precis som vinden i Grand Canyon. Beroende på hur djupt infektionen/inflammationen nått ner i luftrören så bestämms det var det gör ont och hur lungorna uppträder.

Central astma som låter klart och tydligt känns också centralt under bröstbenet. Hostattacker upphakningar wronki osv kommer tidigt i PEF-utblåset och som även triggas av prat skratt ilska fysisk aktivitet vad det än vara må. Kom ihoåg att vanlig slät-RTG inte visar tillstånd lindrigare än omfattande lungeingflammation.

Perifer astma/alveolit ger upphakningar lågmälda till tysta wronki o diffus smärta på slutet av PEF-utblåset. Som huvudsymtom har man ofta en diffus andfåddhet och brist på uthållighet acceleration och spurt. Detta tillstånd diagnsotiserar genom symtomen i slutet av in- ocvh utandning och fa genom Cor/Pulm Arbets-EKG eller genom Idrottsfys.test.ö

Parfym når ända in till aleveolerna liksom aeroba mögelsporer -partiklar som ger sk fliseldarsjuka.

Min matallergi:

Fich, Fisk 

Egg, Ägg

 Liver, Lever

 Seafood, Skaldjur

 Legumes, Baljväxter Soybeens, soya, Sojönor, soja

 Blue cheese/moldchese, Ädelost/mögelost

 Mushrooms, Svamp

 Saffron, Saffran

 Nutts, Nötter

 Olives, Oliver

 Rosehips, Nypon.

 Stonefrutes, Stenfrukter.

 Raw:

 Tomatoes, Tomater

 Oranges, Apelsiner

 Apples, Äpplen

 OK:

2-Egg Spongecake, 2-Äggs Sockerkaka.

Almonds, Mandel.

Pears, Päron

Bananas, Bananer

Root vegetables, Rotsaker

Onion, Lök

Garlic, Vitlök

Spices- Not mixtures. Kryddor- Ej blandingar helst.

All sort of Pepper, Alla Papparsorter

Uträkning statistisk felmarginal!

Publicerad 2012-09-02 02:56:01 i Lungor- Fakta

En felmarginal på +/- 5% nämns ofta. Det är också den felmarginal vi fick lära oss i ämnet statistik på SSK-utbildningen.

Öresundståg pratar i sin Kvalitetsmätning vår 2012 om en felmarginal på +/- 1,3 %enheter. Vilket är mkt exakt.

Nedanstående enligt:

http://enklabloggen.blogspot.se/2010/05/valar-och-statistiska-felmarginaler.html?m=1

Felmarginal beräknas ofta enligt följande approximation (men förmodligen är det inte exakt denna formel som använts av Skop; den duger dock för att vi ska kunna få oss en uppfattning om läget):

1,96 x roten-ur(p(100 - p)/n)

där 1,96 står för det "kritiska talet" vid 95% konfidensgrad
(95% konfidensintervall innebär att (Nationalencyklopedins formulering): Om hundra institut gör var sin studie, blir ungefär fem intervall felaktiga, dvs. innehåller inte den korrekta väljarandelen. Vid högre konfidensgrad görs intervallen bredare och fler blir riktiga.). p står för procentsatsen (andelen svarande som angav SD som parti, 2,9%), , som man fick fram i enkäten ifråga, och totala antalet som svarade i opinionsmätningen var 1 133 personer = talet n.

Förra mätningen av Skop (april 2010) hade tydligen 1058 svarande, och 5% av dessa uppgav SD.

Felmarginalen för procenttalen, p1 och p2, i de båda undersökningarna (5% resp. 2,9%) räknas ut ungefär så här:
(en formel som endast kan användas då man har samma typ av standardavvikelse på de båda stickproven)

1,96 x roten-ur(p1(100-p1)/n1 + p2(100-p2)(n2) =
1.96 x roten-ur((5x95/1058)+((2,9x97,1)/1133)) = ca 1,64

Skillnaden mellan de båda undersökningarna behöver ha varit minst 1,64 procentenheter för att förändringen ska räknas som statistiskt säkerställd.
5% - 2,9% = 2,1% Skillnaden var alltså 2,1 procentenheter, vilket är mer än 1,64 procentenheter, således kan man säga att förändringen är statistiskt säkerställd.

Bild: enligt gamla temat "en statistisk säkerställning och en kanelbulle, tack"

Standardavvikelse? Vad är det?

Publicerad 2012-09-02 02:35:08 i Lungor- Fakta

Standardavvikelse!

http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Standardavvikelse

Diagram över en normalfördelning, där varje färgat band har en bredd lika med en standardavvikelse σ. De mörkaste bandens area representerar sannolikheten (cirka 68 %) för att ett slumpmässigt utfall befinner sig inom en standardavvikelse från medelvärdet.
Standardavvikelse är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena i en population avviker från medelvärdet. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet ger en hög standardavvikelse. Begreppet används inom sannolikhetslära, statistik, laborationer och matematisk statistik.

PEF-värden Standardavvikelser mm!

Publicerad 2012-09-02 02:28:03 i Lungor- Fakta

I all statistik finns det ngt som heter Felmarginal o den är +/- 5%.

Sedan finns det ngt som heter Standardavvikelse. O det är ett värde för en viss punkt, tex längd, som kraftigt avviker uppåt el nedåt i jämförelse med normalkurvan.

Som ex så avviker:

-min PEF på 520 Weight-McKerrow= 480 EU13826-standard för kön ålder o längd från normalkurvan. Jag är en Q på 55 år o 1,65 i längd.

-längden 2,51 m på en man väldigt mkt från Normalkurvan.

-Romeo - 19 år- världens minsta kroppsbyggare med sin längd på 84 centimeter. Läs mer Nr 1 nedan.

-en lungkapacitet på 11.68 liter som Peter Reed, en elitroddare från England har. O han har dessutom ASTMA. Läs Nr 2 mer nedan.

Nr 1
Romeo - en liten STARK

http://mobil.aftonbladet.se/halsa/article11350094.ab?partner=wwwredirect

”Min storlek har aldrig stoppat mig”
13 feb 2008 En blonderad hurtbulle i flashiga gympaskor.
Ja, Romeo är kroppsbyggare.
Och nej, det är inget fel på din syn.

Den 19-åriga indiern är bara 84 centimeter lång. Det gör honom till världens minsta bodybuilder – och till den självklara attraktionen för alla som tränar på Leo Health Club i staden Phagwara.
– Jag har alltid varit i god form, men sedan jag började träna har jag blivit berömd för min styrka, säger Aditya Dev till Daily Mail.
Inte skrytsam
Han kallas kort och gott för Romeo.
Och tro inte att han är skrytsam.
Efter två års regelbunden gymträning lyfter han, med lätthet, 1,5 kilos-hantlar med en arm.
Det motsvarar 16 procent av hans kroppsvikt.
– Min storlek har aldrig stoppat mig. Jag måste vara världens starkaste dvärg.
Romeo lyfter vikter, tränar aerobics och dansar. Han har varit gäst i otaliga indiska tv-shower – och fått mersmak.
Vill uppträda i London
Nu ser han fram emot en karriär i underhållningsbranschen. Men det är inte pengarna som lockar:
– Jag har en bra inkomst, men att vara rik intresserar mig inte. Min dröm är att resa mycket. Jag vill uppträda i London, säger han.

Hans Österman


Nr 2
Peter Reed: tävlingsrodd på OS-nivå.

-Rower Blows Fitness Records Away
1:18am UK, Wednesday 28 January 2009
Peter Reed in action at the Institute of Naval Medicine

Email
By Geoff Meade, defence correspondent

http://news.sky.com/story/660132/rower-blows-fitness-records-away

A British Olympic rowing gold medallist has proved his lungs are among the largest in the world after smashing records used to measure extreme military fitness.

Peter Reed caused red faces at the Institute of Naval Medicine when he was pitted against physical requirements of the service.

The Navy lieutenant's efforts tore up standards that have been used for years to assess the stamina of Royal Marines.

For most of them he was off the scale and as a result, he officially possess the world's largest pair of lungs.

They have a measured capacity of 11.68 litres - almost twice the normal average.

Even Miguel Indurain, the legendary multiple Tour de France winner renowned for his stamina in the mountain stages, could only hold eight litres of air.

The US-born athlete's first attempt at a simple lung capacity monitor blasted the pointer off the graph.

At the second hurdle, gauging what is called "tidal breathing" - which involves fully inhaling and exhaling - his score shot up to 158% of the average for his age range.

The final test was the most strenuous - maximum effort on a rowing machine for 10 minutes.

Days after being the first UK rower to announce his bid for 2012 gold, the 27-year-old blasted an incredible 220 litres in and out every minute.

That is equal to four average car fuel tanks, or enough fill the biggest double-door refrigerator.

And all this from a man who suffers from asthma.

"I developed it after I started serious rowing," he said. "It's not a problem.

"I'm allowed to use an inhaler before each event, so my performance is not at all affected."

Despite being one of nature's rarities, he is not as barrel-chested as one might imagine - expanding to 46 inches.

Although, he can hold his breath for a full two minutes.

While the statistics are impressive enough, no doubt Lt Reed is much in demand when it comes to blowing up party balloons.




RIS till Vårdförbundet!

Publicerad 2012-09-01 15:16:27 i RIS- Huvudlöst bemötande!

Skickat detta till Vårdförbundet, fackförbundet för Leg.SSK:

Diskriminering mot personer med allergi o överkänslighet.

Diskriminering mot personer med allergi o överkänslighet är anmärkningsvärt stor. I synnerhet som den kommer från dom som skall utreda diagnostisera o behandla oss med A/Ö. Kunskapsbristen o den överlägsna attityden är också anmärkningsvärd. Vilket resulterar i att den Leg.SSK som springer benen av sig för en person med diabetes samtidigt struntar i astmaanfallen som medburna parfymerade produkter mm orsakar. En Leg.SSK kan utan vidare ge turbohaler astmamedicin o samtidigt ge en dos parfym/irriterande doft vilket förtar effekten av behandlingen. En Leg.SSK som sätter dropp kontrollerar o byter detta kan utan vidare orsaka astmaanfall orsakad av medburna perfymeradeprodukter o desuto fortsätta med detta trots flertaliga tillsägelser. Den situationen löstes genom att en Leg.SSK kom från Lung-Allergkliniken för att sköta droppet..... En Leg.SSK kan utanvidare utlösa ideliga astmaanfall hos en arbetskamrat som tvingas till täta besök på akuten. En leg.SSK kan mkt väl titta på enarbetskompis o himla med ögonen o visa på hur jobbig jag är när jag kommer o tar upp ett fel o informerar om hur det ska vara.
Allergi/överkänslighet är en medicinsk sjukdom o inte en psykiatrisk sjukdom som alltför mångatycks tro.
Jag har startat en BLOGG. Ingen lättviktig sådan. Den handlar om allergi/överkänslighet med fakta o beskrivningar av verkliga händelser/situationer. O dessa ska behandlas med samma respekt som andra ögonvittnesskildringar.

http://gerdeliselundsten.blogg.se

Jag ställer samma krav oavsett om jag är:

-vård- o omsorgstagare med A/Ö.
-vård- o omsorgstagare med anhörig med A/Ö.
-anställd med A/Ö.
- arbetssökande med A/Ö
-arb.tränande anställd med A/Ö.
-presumtiv vård-omsorgstagare med A/Ö.
-PRAO/PRYO/praktikant/ studerande med A/Ö.
-arb.marknadsplacerade med A/Ö.
-osv osv.

Mvh!
Gerd Lundsten
Leg.SSK
med Atopisk Polyvalent Allergi samt Överkänslighet som är omfattande medicinerad o som kräver miljöanpassning o ev skydd.

Om

Min profilbild

Gerd Elise

Född 1957. Jag har en Atopisk Polyvalent Allergi som jag är född med. Min viktigaste dag är när jag och Michael träffades för första gången den 9/5-1990. Det var på hans jobb. Vi var ute och åt middag för första gången den 18/5-1990. Vi förlovade oss den 15/9-1991. Vi gifte oss den 3/7-1993. I övrigt får ni lära känna mig genom det jag skriver.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela