22/9-2018! Barn o ekonomi!
Jag har sett programmet Lyxfällan många gånger. O jag har funderat mycket på varför vuxna människor kan hamna så fel. O jag funderar även på om det kan bero på hur man blir uppfostrad när det gäller ekonomi. Jag har kommit fram till följande:
Jag fick lära mig att spara o vad som var viktigt.
•Pengar som jag fick av far- o morföräldrar stoppades i kuvert för sedlar o i spargris för mynt.
•Jag sparade en del pengar från veckopengen. O jag kan inte minnas att det var några som helst diskussioner om huruvida vi skulle vara ssparsamma. Det var bara självklart att vi skulle vara sparsamma.
•Jag o min pappa for på banken tillsammans o jag satte in pengarna på mitt konto o allt skrevs upp i en bankbok.
•Jag fick aldrig många julklappar el födelsedagspresenter. Det var i egentlig mening inte många leksaker. Det jag o min bror fick var baserat på om det var NÖDVÄNDIGT el UTVECKLANDE. Tex kläder som tex vinterkappa, stor fjällrävenryggsäck lego ritblock färger penslar pennor böcker. Jag minns en jul som firades hos min farbror. O jag fick så många julklappar att jag sa -Det räcker nu!-. Det kändes otäckt!
Likadant var det för min bror: kläder skor Mekano böcker, material till handgjorda modellflygplan -båtar -slädar m handgjorda motor.
Jag minns att jag fick vinterkappa på hösten m orden att -Detta är eg en julklapp m du behöver den nu. O likadant var det m ryggsäcken. Underförstått att jag inte skulle vänta mig ngt mer till jul.
Det som gällde var pappas ordspråk:
Hjärä növändi't?
•Det näst näst värsta är att inte ha tak över huvudet.
•Det näst värsta är att inte ha kläder på kroppen.
•Det absolut värsta är att inte ha mat till familjen.
Det som gällde var mammas ordspråk:
•Va ska hjänna va bra för?
•Va ska ja ha hjänna ti?
Min mamma Margit var yngst av 13 barn i en fattig familj. O hon fick lära sig att vara sparsam. O hon köpte en armbandsklocka el en kofta m sin första lön. O familjen var skyddsnät åt en indelt soldat i byn. Min mamma var mkt duktig.
Min pappa Helge var yngst av 3 bröder. O hsn växte upp på en bondgård. Han o hans bröder fick lära sig allt i självhushållet. Inklusive att hjälpa mamman m allt hon behövde hjälp med.
Min arbetskompis Lola kom m ordspråket;
•Mytchä vill ha meer! Å hällvittä våål allärr folllt!
Jag har haft mkt stor nytta av min sparsamhet. O min make är också sparsam.
Det är INTE LÄTT att vara sparsam o handla klokt.
Jag hittade nedanstående lärarhandledning när jag sökte på kassabok för barn. O jag skummade igenom det o hittade mkt som jag tror kan vara intressant för föräldrar.
Jag känner att jag kan rekomendera Kunskapsbanken, Ung Ekonomi!
Jag tycker att iden m Skattkista o Kassabok Verkar mkt vettigt. Liksom allt annat.
Jag tror att det är för mkt -Barn ska få vara barn. Leka o ha roligt. Men! Det kan bli för ansvarslöst för banen.
http://www.ungafakta.se/kunskapsbanken/ung-ekonomi/F-3/
Kunskapsbanken,
Ung Ekonomi
(Lärarhandledning skolår F-3) - Unga Fakta
Ung Ekonomi
Lärarhandledning för skolår F-3
"Varför behövs pengar?"
Detta är en handledning som fokuserar på praktisk enkel vardagsekonomi. Vi går inte in på hur allting hänger ihop utan erbjuder mer allmänt beskrivningar och pyssel om ekonomi i vardagen. Här försöker vi ge barnen en förståelse för värdet på pengar och det goda i att spara. Dessutom avslutar vi med en tävling för alla klasser: Designa din egen sparbössa! (Senast inlämning 15 maj 2009.)
Valet av material är gjort utifrån erfarenhet om åldersgruppens intressen och en bedömning av vad som är enkelt genomförbart på stadiet. Dessutom antas eleverna arbeta mera genomgripande med ekonomi något senare under skoltiden. Samtidigt är naturligtvis vår förhoppning att barnen ska fatta intresse för Unga Fakta-sajten och därmed arbeta vidare efter egna preferenser.
Tidsåtgång
Minimum sju lektioner (antalet timmar kan naturligtvis vara betydligt mera omfattande), innehållande de traditionella ämnena bild, historia, matte och svenska.
Upplägg
Nudda vid ämnet ekonomihistoria, varför finns det pengar.
Få barnen att förstå skillnaden på saker man behöver och saker man vill ha.
Din ekonomi - värdet på pengar, spara/spendera
Tävling
Extrauppgifter
Första - fjärde lektionen
- Ekonomihistoria
Börja med att skapa ett intresse genom att tillsammans läsa den lättlästa versionen av Ung Ekonomi på Unga Faktas hemsida. Du kan även ladda hem den som PDF.
- Svara på frågorna som finns till ämnet:
- Aktivitetsprojekt - vill ha/måste ha
Vi vill med den här aktiviteten att barnen ska förstå skillnaden på saker man behöver och saker man vill ha.
Skriv ut vår skattkista. Färglägg och bygg ihop två stycken skattkistor per barn. På den ena kistan skriver ni "vill ha" och på den andra "måste ha".
- Samtala tillsammans i klassen om vad barnen har för saker hemma och vad mamma och pappa och barnen själva brukar handla. Skriv upp alla förslag på tavlan huller om buller. (till exempel: mjölk, tv-spel, säng, läsk… osv.) Dela ut tomma lappar där barnen kan skriva av det som står på tavlan, en sak på varje lapp. Låt dem sedan själva eller två och två komma fram till i vilken av skattkistorna som lapparna ska läggas i. Vad vill man ha, men kan klara sig utan, vad måste man ha för att överleva.
Redovisa och samtala om vad de kommit fram till tillsammans. Varför la du den lappen i just den kistan osv. Förklara skillnaderna på ett enkelt sätt om ni är oense om var lapparna ska ligga. Kan ju tänkas att de har olika synsätt på vad som är nödvändigt!
Läs berättelsen om Samir vars mamma vinner på lotto.
- Att samtala kring innan:
Är pengar viktigt?
Vad skulle du göra om du vann en miljon?
Varför behöver man pengar?
Vad är det för skillnad på saker man behöver och saker man vill ha?
Ge exempel.
Läs berättelsen.
Att samtala kring efter:
Är man mer populär om man har pengar?
Blir man en bättre kompis för att man har pengar och köper mycket saker?
Vad skulle man göra om inte pengar fanns?
Femte lektionen
- Din ekonomi - Värdet på pengar. Varför ska man spara?
Prata med barnen och fråga om de vet vad spara är. Varför är det bra att spara? Har de någon gång sparat pengar till något? Hur kan man spara pengar? Gör en budget tillsammans.
Förklara ordet budget genom att på tavlan göra en fiktiv budget för en månad.
Den kan då innehålla Inkomster/Utgifter (förklara orden) och se om eleverna tillsammans med dig kan komma fram till vad saker och ting faktiskt kostar.
T ex hyra, mat, tidning, tv, aktiviteter på fritiden.
- Inkomster
- Utgifter
- Kvar
- Lön (efter skatt)
- 13 000 kr
- Hyra
- Mat
- Tidning
- Tv
- Fritid
- 4 000 kr
- 2 000 kr
- 200 kr
- 500 kr
- 500 kr
- 5 800 kr
Eller gör en enklare variant på barnens veckopeng.- Inkomster
- Utgifter
- Kvar
- Veckopeng
- 30 kr
- Godis
- 15 kr
- 15 kr
Visa sambandet mellan inkomster och utgifter.
Kan man spara det som blir över?
Hur mycket blir det på ett år?
Vad kan man behöva spara till?
Se om de kan komma fram till skillnaden på saker man kanske måste göra, t ex lagning av hus eller bil, eller om de bara kommer fram till saker de vill köpa. Det kan vara bra att "öppna" ögonen redan i den här åldern för vad som komma skall!
Sjätte - sjunde lektionen
- Tävling - Designa din egen sparbössa?
Ge barnen i uppdrag att designa en egen sparbössa. Ni kan skicka in så många bidrag ni vill i klassen. Alltså varje barn kan göra varsin eller flera förslag. Teckna och färglägg på vanligt A4 papper och skicka förslagen till oss på Unga Fakta. De vinnande designerna läggs ut på Unga Faktas hemsida den 1 juni och hela klassen (bland dem som vinner) vinner pris. Senaste inskickningsdatum är 15 maj 2009.
Skicka teckningarna till:
Unga Fakta
Lotsgatan 5
374 35 Karlshamn
Märk kuvertet: Sparbössa
Inspiration på sparbössor finns här nedan att ladda hem och visa för barnen.
- Extrauppgifter
Projekt hemma - Kassabok
Be barnen under en månad skriva kassabok hemma hur mycket pengar de gör av med och på vad och också hur mycket pengar de får in i form av veckopeng eller dylikt. Ni kan ladda hem och använda vår kassabok här nedanför.
- Gå på studiebesök på en bank nära er
Många barn har aldrig varit inne på ett bankkontor.
Läs på Unga Fakta - Ung Ekonomi
Läs om hur det fungerar på en bank och hur man gör för att ta ut pengar vid uttagsautomaten.
- Spel och aktiviteter
Ibland lär man sig bäst genom spel och lek, använd gärna länkarna nedan.
